Bṛhat Tantrasāra द्वितीयः परिच्छेदः Chapter 22
Lang
IAST
Words

॥ श्रीगणेशाय नमः ॥

बृहत्तन्त्रसारः

द्वितीयः परिच्छेदः
Chapter 22 · Guhyakālī · Verses 94–15क

गुह्यकाली

The Viśvasāra's list of Kālī vidyās continues: the eight-syllabled krīṃ hūṃ hrīṃ repeated with svāhā, the fourteen-syllabled with the bījas doubled, the sixteen-syllabled with krīṃ thrice, the Māyā Tantra's form with the heart and speech bījas, a fifteen-syllabled form with the noose and goad, all worshipped like Dakṣiṇā with a japa of a hundred thousand and the same yantra of triangles, petals and earth-house. Then Guhyakālī: the Viśvasāra teaches her vidyā of krīṃ thrice, hūṃ twice, hrīṃ twice, "guhye kālike" (or "dakṣiṇe kālike") and the bījas again, and the compendium works out its sixteen-, fourteen- and fifteen-syllabled variants, her nine- and ten-syllabled short forms, her bali mantra and seat mantra, and the twenty-lettered Bhadrakālī, the twenty-one-lettered Śmaśānakālī and the twenty-lettered Mahākālī. Their worship follows Dakṣiṇā, with Indra and the guardians added in the earth-house and Viṣṇu, Śiva, Sūrya and Gaṇeśa at its four doors, on a yantra of triangle, hexagon, nine angles, three circles, eight petals and three earth-houses. The meditation shows Guhyakālikā dark as a cloud, black-clad, two-armed, wrapped in serpents — Takṣaka and Ananta as her bracelets, a thousand-hooded Ananta over her head, a garland of fifty heads, Śiva as a calf at her left — gracious, gentle and served by the sages. With a few glosses on the meditation the Śyāmā section ends. विश्वसार की काली विद्याओं की सूची आगे चलती है: स्वाहा सहित दोहराया गया अष्टाक्षरी क्रीं हूं ह्रीं, दोहरे बीजों वाली चतुर्दशाक्षरी, तीन क्रीं वाली षोडशी, हृदय और वाग्भव बीजों वाला मायातन्त्र का रूप, पाश और अंकुश वाला पन्द्रह अक्षरों का रूप — सबकी पूजा दक्षिणा की तरह एक लाख जप और त्रिकोण, दल और भूपुर वाले उसी यन्त्र से। फिर गुह्यकाली: विश्वसार तीन क्रीं, दो हूं, दो ह्रीं, "गुह्ये कालिके" (या "दक्षिणे कालिके") और फिर बीजों वाली उसकी विद्या सिखाता है, और ग्रन्थ उसके षोडशी, चतुर्दशी और पञ्चदशी भेद, नौ और दस अक्षरों के छोटे रूप, बलि मन्त्र और आसन मन्त्र, तथा बीस अक्षरों की भद्रकाली, इक्कीस अक्षरों की श्मशानकाली और बीस अक्षरों की महाकाली निकालता है। इनकी पूजा दक्षिणा की तरह होती है, भूपुर में इन्द्र और लोकपाल तथा चारों द्वारों पर विष्णु, शिव, सूर्य और गणेश जोड़कर, त्रिकोण, षट्कोण, नवकोण, तीन वृत्त, आठ दल और तीन भूपुर वाले यन्त्र पर। ध्यान में गुह्यकालिका मेघ जैसी श्याम, काले वस्त्र वाली, दो भुजाओं वाली, नागों से लिपटी दिखती है — तक्षक और अनन्त उसके कंगन, सिर पर हज़ार फणों वाला अनन्त, पचास मुण्डों की माला, बाईं ओर बछड़े के रूप में शिव — प्रसन्न, सौम्य और मुनियों से सेवित। ध्यान पर कुछ टिप्पणियों के साथ श्यामा प्रकरण समाप्त होता है।

Begin verses ↓

Verse 94

९४ अथ चाष्टाक्षरीं विद्यां शृणुष्व कमलानने । निजबीजं ततः कूर्चं ततो मायां समुद्धरेत् । पुनस्तानि समुद्धृत्य स्वाहान्ता मोक्षदायिनी । अथापरां प्रवक्ष्यामि दशतत्त्वसमन्विताम् । मूलद्वयं कूर्चयुग्मं तथा लज्जाद्वयं ततः ॥९४॥

atha cāṣṭākṣarīṃ vidyāṃ śṛṇuṣva kamalānane | nijabījaṃ tataḥ kūrcaṃ tato māyāṃ samuddharet | punastāni samuddhṛtya svāhāntā mokṣadāyinī | athāparāṃ pravakṣyāmi daśatattvasamanvitām | mūladvayaṃ kūrcayugmaṃ tathā lajjādvayaṃ tataḥ ||

Citeउद्धृत करें

OccultGuide. Bṛhat Tantrasāra 22.94. https://occultguide.com/scripture/brihat-tantrasara/pariccheda-2-chapter-twenty-two-guhyakali#v94. Sanskrit text in the public domain; translation CC BY-SA 4.0.

JSON ↗
· हिन्दी

"और अब अष्टाक्षरी विद्या सुनो, हे कमलमुखी: निज बीज, फिर कूर्च, फिर माया का उच्चारण करे; उन्हें फिर से उच्चारण करके, स्वाहा अन्त वाली यह मोक्ष देने वाली है। अब मैं दस तत्त्वों वाली दूसरी विद्या कहूँगा: दो बार मूल बीज, दो बार कूर्च, फिर दो बार लज्जा;

"And now hear the eight-syllabled vidyā, O lotus-faced one: her own bīja, then kūrca, then one should utter māyā; uttering those again, ending in svāhā, it gives liberation. Now I shall tell another, made of ten elements: the root bīja twice, kūrca twice, and then lajjā twice;

Word by wordपदार्थ

अथ (atha)nowअब (ca)andऔरअष्ट-अक्षरीम् (aṣṭa-akṣarīm)the eight-syllabledअष्टाक्षरीविद्याम् (vidyām)vidyāविद्याशृणुष्व (śṛṇuṣva)hearसुनोकमल-आनने (kamala-ānane)O lotus-faced oneहे कमलमुखीनिज-बीजम् (nija-bījam)her own bījaनिज बीजततः (tataḥ)thenफिरकूर्चम् (kūrcam)kūrcaकूर्चततः (tataḥ)thenफिरमायाम् (māyām)māyāमायासमुद्धरेत् (samuddharet)one should utterउच्चारण करेपुनः (punaḥ)againफिरतानि (tāni)thoseउन्हेंसमुद्धृत्य (samuddhṛtya)having utteredउच्चारण करकेस्वाहा-अन्ता (svāhā-antā)ending in svāhāस्वाहा अन्त वालीमोक्ष-दायिनी (mokṣa-dāyinī)giver of liberationमोक्ष देने वालीअथ (atha)nowअबअपराम् (aparām)anotherदूसरीप्रवक्ष्यामि (pravakṣyāmi)I shall tellकहूँगादश-तत्त्व-समन्विताम् (daśa-tattva-samanvitām)made of ten elementsदस तत्त्वों वालीमूल-द्वयम् (mūla-dvayam)the root bīja twiceदो बार मूल बीजकूर्च-युग्मम् (kūrca-yugmam)kūrca twiceदो बार कूर्चतथा (tathā)likewiseवैसे हीलज्जा-द्वयम् (lajjā-dvayam)lajjā twiceदो बार लज्जाततः (tataḥ)thenफिर

Verse 95

९५ पुनस्तान्येव बीजानि तदन्ते वह्निसुन्दरी । चतुर्दशाक्षरी विद्या चतुर्वर्गफलप्रदा ॥९५॥

punastānyeva bījāni tadante vahnisundarī | caturdaśākṣarī vidyā caturvargaphalapradā ||

Citeउद्धृत करें

OccultGuide. Bṛhat Tantrasāra 22.95. https://occultguide.com/scripture/brihat-tantrasara/pariccheda-2-chapter-twenty-two-guhyakali#v95. Sanskrit text in the public domain; translation CC BY-SA 4.0.

JSON ↗
· हिन्दी

फिर वही बीज, और उसके अन्त में अग्नि की सुन्दरी: यह चौदह अक्षरों वाली विद्या चारों पुरुषार्थों का फल देने वाली है।"

again those same bījas, and at its end the fair one of fire: this fourteen-syllabled vidyā gives the fruit of the four aims."

Word by wordपदार्थ

पुनः (punaḥ)againफिरतानि (tāni)thoseवेएव (eva)sameहीबीजानि (bījāni)bījasबीजतत्-अन्ते (tat-ante)at its endउसके अन्त मेंवह्नि-सुन्दरी (vahni-sundarī)the fair one of fireअग्नि की सुन्दरीचतुर्दश-अक्षरी (caturdaśa-akṣarī)of fourteen syllablesचौदह अक्षरों वालीविद्या (vidyā)the vidyāविद्याचतुर्-वर्ग-फल-प्रदा (catur-varga-phala-pradā)giving the fruit of the four aimsचारों पुरुषार्थों का फल देने वाली

Verse 96

९६ ब्रह्मत्रयं समुद्धृत्य रतिवह्निसमन्वितम् । नादविन्दुसमायुक्तं लज्जाकूर्चद्वयं ततः । पुनः क्रमेण चोद्धृत्य वह्निजायावधिर्मनुः । षोडशीयं समाख्याता विद्या कल्पद्रुमोपमा ॥९६॥

brahmatrayaṃ samuddhṛtya rativahnisamanvitam | nādavindusamāyuktaṃ lajjākūrcadvayaṃ tataḥ | punaḥ krameṇa coddhṛtya vahnijāyāvadhirmanuḥ | ṣoḍaśīyaṃ samākhyātā vidyā kalpadrumopamā ||

Citeउद्धृत करें

OccultGuide. Bṛhat Tantrasāra 22.96. https://occultguide.com/scripture/brihat-tantrasara/pariccheda-2-chapter-twenty-two-guhyakali#v96. Sanskrit text in the public domain; translation CC BY-SA 4.0.

JSON ↗
· हिन्दी

"ई और र तथा नाद-बिन्दु से युक्त क का तीन बार उच्चारण करके, फिर दो-दो बार लज्जा और कूर्च, फिर क्रम से उनका पुनः उच्चारण करके, वह्निजाया तक का मन्त्र: यह विद्या षोडशी कहलाती है, कल्पवृक्ष के समान।"

"Uttering the letter ka three times joined with ī and ra and with nāda and bindu, then lajjā and kūrca each twice, then uttering them again in order, the mantra ends with the wife of fire: this vidyā is called the sixteen-syllabled, like the wish-fulfilling tree."

Word by wordपदार्थ

ब्रह्म-त्रयम् (brahma-trayam)the letter ka three timesतीन बार कसमुद्धृत्य (samuddhṛtya)having utteredउच्चारण करकेरति-वह्नि-समन्वितम् (rati-vahni-samanvitam)joined with ī and raई और र से युक्तनाद-विन्दु-समायुक्तम् (nāda-vindu-samāyuktam)joined with nāda and binduनाद और बिन्दु से युक्तलज्जा-कूर्च-द्वयम् (lajjā-kūrca-dvayam)lajjā and kūrca, each twiceदो-दो बार लज्जा और कूर्चततः (tataḥ)thenफिरपुनः (punaḥ)againफिरक्रमेण (krameṇa)in orderक्रम से (ca)andऔरउद्धृत्य (uddhṛtya)having utteredउच्चारण करकेवह्नि-जाया-अवधिः (vahni-jāyā-avadhiḥ)ending with the wife of fireवह्निजाया तकमनुः (manuḥ)the mantraमन्त्रषोडशी (ṣoḍaśī)sixteen-syllabledषोडशीइयम् (iyam)thisयहसमाख्याता (samākhyātā)is calledकही जाती हैविद्या (vidyā)the vidyāविद्याकल्पद्रुम-उपमा (kalpadruma-upamā)like the wish-fulfilling treeकल्पवृक्ष के समान

मायातन्त्रे — In the Māyā Tantra: मायातन्त्र में:

Verse 97

९७ हृदयं वाग्भवं देवि निजबीजयुगं ततः । कालिकायै पदं चोक्त्वा तदन्ते वह्निसुन्दरी ॥९७॥

hṛdayaṃ vāgbhavaṃ devi nijabījayugaṃ tataḥ | kālikāyai padaṃ coktvā tadante vahnisundarī ||

Citeउद्धृत करें

OccultGuide. Bṛhat Tantrasāra 22.97. https://occultguide.com/scripture/brihat-tantrasara/pariccheda-2-chapter-twenty-two-guhyakali#v97. Sanskrit text in the public domain; translation CC BY-SA 4.0.

JSON ↗
· हिन्दी

"हृदय बीज, वाग्भव, हे देवि, फिर दो बार निज बीज; 'कालिकायै' पद कहकर उसके अन्त में अग्नि की सुन्दरी।"

"The heart bīja, the vāgbhava, O goddess, then her own bīja twice; saying the word 'kālikāyai', at its end the fair one of fire."

Word by wordपदार्थ

हृदयम् (hṛdayam)the heart bījaहृदय बीजवाग्भवम् (vāgbhavam)the vāgbhavaवाग्भवदेवि (devi)O goddessहे देविनिज-बीज-युगम् (nija-bīja-yugam)her own bīja twiceदो बार निज बीजततः (tataḥ)thenफिरकालिकायै (kālikāyai)kālikāyaiकालिकायैपदम् (padam)the wordपद (ca)andऔरउक्त्वा (uktvā)having saidकहकरतत्-अन्ते (tat-ante)at its endउसके अन्त मेंवह्नि-सुन्दरी (vahni-sundarī)the fair one of fireअग्नि की सुन्दरी

तन्त्रान्तरे — In another Tantra: दूसरे तन्त्र में:

Verse 98

९८ नमः पाशाङ्कुशौ द्वेधा फट् स्वाहा कालि कालिके । दीर्घतनुच्छदं कालीमनुः पञ्चदशाक्षरः ॥९८॥

namaḥ pāśāṅkuśau dvedhā phaṭ svāhā kāli kālike | dīrghatanucchadaṃ kālīmanuḥ pañcadaśākṣaraḥ ||

Citeउद्धृत करें

OccultGuide. Bṛhat Tantrasāra 22.98. https://occultguide.com/scripture/brihat-tantrasara/pariccheda-2-chapter-twenty-two-guhyakali#v98. Sanskrit text in the public domain; translation CC BY-SA 4.0.

JSON ↗
· हिन्दी

"नमः, दो-दो बार पाश और अंकुश, फट् स्वाहा, कालि कालिके, दीर्घ कवच बीज: काली का यह मन्त्र पन्द्रह अक्षरों वाला है।"

"Namaḥ, the noose and the goad each twice, phaṭ svāhā, kāli kālike, the long armour bīja: this mantra of Kālī has fifteen syllables."

Word by wordपदार्थ

नमः (namaḥ)namaḥनमःपाश-अङ्कुशौ (pāśa-aṅkuśau)the noose and the goadपाश और अंकुशद्वेधा (dvedhā)each twiceदो-दो बारफट् (phaṭ)phaṭफट्स्वाहा (svāhā)svāhāस्वाहाकालि (kāli)kāliकालिकालिके (kālike)kālikeकालिकेदीर्घ-तनु-छदम् (dīrgha-tanu-chadam)the long-bodied covering, hūṃदीर्घ तनुच्छद हूंकाली-मनुः (kālī-manuḥ)the mantra of Kālīकाली का मन्त्रपञ्चदश-अक्षरः (pañcadaśa-akṣaraḥ)of fifteen syllablesपन्द्रह अक्षरों वाला

Verse 99

९९ एतासां पूजनं देवि दक्षिणावत्सुरेश्वरि । लक्षसंख्यं जपं कुर्यात्पुरश्चरणसिद्धये ॥९९॥

etāsāṃ pūjanaṃ devi dakṣiṇāvatsureśvari | lakṣasaṃkhyaṃ japaṃ kuryātpuraścaraṇasiddhaye ||

Citeउद्धृत करें

OccultGuide. Bṛhat Tantrasāra 22.99. https://occultguide.com/scripture/brihat-tantrasara/pariccheda-2-chapter-twenty-two-guhyakali#v99. Sanskrit text in the public domain; translation CC BY-SA 4.0.

JSON ↗
· हिन्दी

"इनकी पूजा, हे देवि, दक्षिणा की तरह है, हे सुरेश्वरि; पुरश्चरण की सिद्धि के लिए एक लाख की संख्या में जप करे।"

"The worship of these, O goddess, is as for Dakṣiṇā, O queen of gods; one should do a japa of a hundred thousand for the accomplishment of the preliminary practice."

Word by wordपदार्थ

एतासाम् (etāsām)of theseइनकीपूजनम् (pūjanam)the worshipपूजादेवि (devi)O goddessहे देविदक्षिणा-वत् (dakṣiṇā-vat)as for Dakṣiṇāदक्षिणा की तरहसुरेश्वरि (sureśvari)O queen of godsहे सुरेश्वरिलक्ष-संख्यम् (lakṣa-saṃkhyam)numbering a hundred thousandएक लाख की संख्या मेंजपम् (japam)japaजपकुर्यात् (kuryāt)one should doकरेपुरश्चरण-सिद्धये (puraścaraṇa-siddhaye)for the accomplishment of the preliminary practiceपुरश्चरण की सिद्धि के लिए

Verse 100

१०० एतासां पूजायन्त्रं कालीतन्त्रे : आदौ त्रिकोणं विन्यस्य त्रिकोणं तद्बहिर्न्यसेत् । ततो वै विलिखेन्मन्त्री त्रिकोणत्रयमुत्तमम् । ततो वृत्तं समालिख्य लिखेदष्टदलं ततः । वृत्तं विलिख्य विधिवल्लिखेद्भूपुरमेककम् । कुमारीकल्पे : मध्ये तु चैन्दवं चक्रं बीजमायाविभूषितम् ॥१००॥

etāsāṃ pūjāyantraṃ kālītantre : | ādau trikoṇaṃ vinyasya trikoṇaṃ tadbahirnyaset | tato vai vilikhenmantrī trikoṇatrayamuttamam | tato vṛttaṃ samālikhya likhedaṣṭadalaṃ tataḥ | vṛttaṃ vilikhya vidhivallikhedbhūpuramekakam | kumārīkalpe : | madhye tu caindavaṃ cakraṃ bījamāyāvibhūṣitam ||

Citeउद्धृत करें

OccultGuide. Bṛhat Tantrasāra 22.100. https://occultguide.com/scripture/brihat-tantrasara/pariccheda-2-chapter-twenty-two-guhyakali#v100. Sanskrit text in the public domain; translation CC BY-SA 4.0.

JSON ↗
· हिन्दी

इनका पूजायन्त्र, कालीतन्त्र में: "पहले त्रिकोण बनाकर उसके बाहर त्रिकोण बनाए; फिर मन्त्री तीन उत्तम त्रिकोण बनाए; फिर वृत्त बनाकर आठ दल बनाए; फिर वृत्त बनाकर विधिपूर्वक एक भूपुर बनाए।" कुमारीकल्प में: "बीच में बीज और माया से भूषित बिन्दु का चक्र।"

The worship yantra of these, in the Kālī Tantra: "First setting a triangle, one should set a triangle outside it; then the adept should draw three excellent triangles; then, drawing a circle, he should draw eight petals; then, drawing a circle, he should duly draw one earth-house." In the Kumārīkalpa: "In the middle the wheel of the bindu, adorned with the bīja and māyā."

Word by wordपदार्थ

आदौ (ādau)firstपहलेत्रिकोणम् (trikoṇam)a triangleत्रिकोणविन्यस्य (vinyasya)having setबनाकरत्रिकोणम् (trikoṇam)a triangleत्रिकोणतत्-बहिः (tat-bahiḥ)outside itउसके बाहरन्यसेत् (nyaset)one should setबनाएततः (tataḥ)thenफिरवै (vai)indeedहीविलिखेत् (vilikhet)should drawबनाएमन्त्री (mantrī)the adeptमन्त्रीत्रिकोण-त्रयम् (trikoṇa-trayam)three trianglesतीन त्रिकोणउत्तमम् (uttamam)excellentउत्तमततः (tataḥ)thenफिरवृत्तम् (vṛttam)a circleवृत्तसमालिख्य (samālikhya)having drawnबनाकरलिखेत् (likhet)one should drawबनाएअष्ट-दलम् (aṣṭa-dalam)eight petalsआठ दलततः (tataḥ)thenफिरवृत्तम् (vṛttam)a circleवृत्तविलिख्य (vilikhya)having drawnबनाकरविधिवत् (vidhivat)dulyविधिपूर्वकलिखेत् (likhet)one should drawबनाएभूपुरम् (bhūpuram)the earth-houseभूपुरएककम् (ekakam)oneएकमध्ये (madhye)in the middleबीच मेंतु (tu)andऔर (ca)alsoभीऐन्दवम् (aindavam)of the binduबिन्दु वालाचक्रम् (cakram)the wheelचक्रबीज-माया-विभूषितम् (bīja-māyā-vibhūṣitam)adorned with the bīja and māyāबीज और माया से भूषित

The yantra of Guhyakālī and the other Kālīs: five triangles one outside the other, a circle, eight petals, a circle, and one earth-house.गुह्यकाली आदि का यन्त्र: एक के बाहर एक पाँच त्रिकोण, वृत्त, आठ दल, वृत्त, और एक भूपुर।

Download as PDFPDF डाउनलोड करें Open the SVGSVG खोलें

विश्वसारे — In the Viśvasāra: विश्वसार में:

Verse 1

अथ गुह्यकाली अथ वक्ष्ये महेशानि विद्यां सर्वफलप्रदाम् । चतुर्वर्गप्रदां साक्षान्महापातकनाशिनीम् । सर्वसिद्धिप्रदां नित्यां भुक्तिमुक्तिप्रदायिनीम् । गुह्यकाली महाविद्यां त्रैलोक्य चातिदुर्लभाम् ॥१॥

atha guhyakālī | atha vakṣye maheśāni vidyāṃ sarvaphalapradām | caturvargapradāṃ sākṣānmahāpātakanāśinīm | sarvasiddhipradāṃ nityāṃ bhuktimuktipradāyinīm | guhyakālī mahāvidyāṃ trailokya cātidurlabhām ||

Citeउद्धृत करें

OccultGuide. Bṛhat Tantrasāra 22.1. https://occultguide.com/scripture/brihat-tantrasara/pariccheda-2-chapter-twenty-two-guhyakali#v1. Sanskrit text in the public domain; translation CC BY-SA 4.0.

JSON ↗
· हिन्दी

गुह्यकाली। "अब मैं, हे महेशानि, वह विद्या कहूँगा जो सब फल देती है, चारों पुरुषार्थ देती है, साक्षात् महापातकों का नाश करती है, सब सिद्धियाँ देती है, नित्य है, भोग और मोक्ष देती है — गुह्यकाली महाविद्या, जो तीनों लोकों में अत्यन्त दुर्लभ है।"

Guhyakālī. "Now I shall tell, O great goddess, the vidyā that gives every fruit, gives the four aims, directly destroys great sins, gives every success, is eternal, gives enjoyment and liberation — the great vidyā Guhyakālī, very hard to obtain in the three worlds."

Word by wordपदार्थ

अथ (atha)nowअबवक्ष्ये (vakṣye)I shall tellकहूँगामहेशानि (maheśāni)O great goddessहे महेशानिविद्याम् (vidyām)the vidyāविद्यासर्व-फल-प्रदाम् (sarva-phala-pradām)giving every fruitसब फल देने वालीचतुर्-वर्ग-प्रदाम् (catur-varga-pradām)giving the four aimsचारों पुरुषार्थ देने वालीसाक्षात् (sākṣāt)directlyसाक्षात्महा-पातक-नाशिनीम् (mahā-pātaka-nāśinīm)destroyer of great sinsमहापातकों का नाश करने वालीसर्व-सिद्धि-प्रदाम् (sarva-siddhi-pradām)giving every successसब सिद्धियाँ देने वालीनित्याम् (nityām)eternalनित्यभुक्ति-मुक्ति-प्रदायिनीम् (bhukti-mukti-pradāyinīm)giver of enjoyment and liberationभोग और मोक्ष देने वालीगुह्यकाली (guhyakālī)Guhyakālīगुह्यकालीमहा-विद्याम् (mahā-vidyām)the great vidyāमहाविद्यात्रैलोक्ये (trailokye)in the three worldsतीनों लोकों में (ca)andऔरअति-दुर्लभाम् (ati-durlabhām)very hard to obtainअत्यन्त दुर्लभ

Verse 2

इन्द्रादिरुद्रं वर्गाद्यं रतिविन्दुसमन्वितम् । त्रिगुणञ्च ततः कृत्वा ईशानञ्च समुद्धरेत् । षष्ठस्वरसमायुक्तं नादविन्दुकलान्वितम् । द्विगुणञ्च ततः कृत्वा ईशानद्वयमुद्धरेत् । वामाक्षिवह्निसंयुक्तं नादविन्दुकलायुतम् । तद्गुह्ये कालिके प्रोक्त्वा चाथवा दक्षिणे वदेत् । सप्तबीजं ततः पूर्वक्रमेण योजयेत्ततः । वह्निजायावधिः प्रोक्ता विद्या त्रैलोक्यमोहिनी । अथवेति गुह्ये कालिके बीजद्वयं दक्षिणे कालिके वा मन्त्रः ॥२॥

indrādirudraṃ vargādyaṃ rativindusamanvitam | triguṇañca tataḥ kṛtvā īśānañca samuddharet | ṣaṣṭhasvarasamāyuktaṃ nādavindukalānvitam | dviguṇañca tataḥ kṛtvā īśānadvayamuddharet | vāmākṣivahnisaṃyuktaṃ nādavindukalāyutam | tadguhye kālike proktvā cāthavā dakṣiṇe vadet | saptabījaṃ tataḥ pūrvakrameṇa yojayettataḥ | vahnijāyāvadhiḥ proktā vidyā trailokyamohinī | athaveti guhye kālike bījadvayaṃ dakṣiṇe kālike vā mantraḥ ||

Citeउद्धृत करें

OccultGuide. Bṛhat Tantrasāra 22.2. https://occultguide.com/scripture/brihat-tantrasara/pariccheda-2-chapter-twenty-two-guhyakali#v2. Sanskrit text in the public domain; translation CC BY-SA 4.0.

JSON ↗
· हिन्दी

"इन्द्र के बाद वाले अक्षर र सहित वर्ग का पहला अक्षर क, ई और बिन्दु से युक्त, तीन बार (क्रीं क्रीं क्रीं); फिर छठे स्वर और नाद, बिन्दु, कला से युक्त ह का दो बार उच्चारण करे (हूं हूं); फिर वामाक्षि और अग्नि तथा नाद, बिन्दु, कला से युक्त दो बार ह का उच्चारण करे (ह्रीं ह्रीं); फिर 'गुह्ये कालिके' कहे, या 'दक्षिणे'; फिर पहले के क्रम से सात बीज जोड़े; वह्निजाया तक की यह विद्या तीनों लोकों को मोहने वाली कही गई है।" "या" का अर्थ है: या तो 'गुह्ये कालिके' दो पदों वाला मन्त्र, या 'दक्षिणे कालिके' वाला।

"The first of the consonant group with the letter after indra, joined with ī and the bindu, tripled (krīṃ krīṃ krīṃ); then one should utter the letter ha joined with the sixth vowel and with nāda, bindu and kalā, doubled (hūṃ hūṃ); then utter ha twice joined with the left eye and fire and with nāda, bindu and kalā (hrīṃ hrīṃ); then say 'guhye kālike', or else 'dakṣiṇe'; then add the seven bījas in the earlier order; ending with the wife of fire, the vidyā is declared the enchanter of the three worlds." "Or else" means: either the mantra with the two words "guhye kālike", or with "dakṣiṇe kālike".

Word by wordपदार्थ

इन्द्र-आदि-रुद्रम् (indra-ādi-rudram)the letter ra, following indraइन्द्र के बाद वाला रवर्ग-आद्यम् (varga-ādyam)the first of the consonant group, kaवर्ग का पहला अक्षर करति-विन्दु-समन्वितम् (rati-vindu-samanvitam)joined with ī and the binduई और बिन्दु से युक्तत्रि-गुणम् (tri-guṇam)tripledतीन बार (ca)andऔरततः (tataḥ)thenफिरकृत्वा (kṛtvā)having madeकरकेईशानम् (īśānam)the letter haईशान अर्थात् ह (ca)andऔरसमुद्धरेत् (samuddharet)one should utterउच्चारण करेषष्ठ-स्वर-समायुक्तम् (ṣaṣṭha-svara-samāyuktam)joined with the sixth vowel, ūछठे स्वर ऊ से युक्तनाद-विन्दु-कला-अन्वितम् (nāda-vindu-kalā-anvitam)with nāda, bindu and kalāनाद, बिन्दु और कला सहितद्वि-गुणम् (dvi-guṇam)doubledदो बार (ca)andऔरततः (tataḥ)thenफिरकृत्वा (kṛtvā)having madeकरकेईशान-द्वयम् (īśāna-dvayam)the letter ha twiceदो बार हउद्धरेत् (uddharet)one should utterउच्चारण करेवाम-अक्षि-वह्नि-संयुक्तम् (vāma-akṣi-vahni-saṃyuktam)joined with the left eye, ī, and fire, raवामाक्षि ई और अग्नि र से युक्तनाद-विन्दु-कला-युतम् (nāda-vindu-kalā-yutam)with nāda, bindu and kalāनाद, बिन्दु और कला सहिततत् (tat)thenफिरगुह्ये (guhye)guhyeगुह्येकालिके (kālike)kālikeकालिकेप्रोक्त्वा (proktvā)having saidकहकर (ca)andऔरअथवा (athavā)orयादक्षिणे (dakṣiṇe)dakṣiṇeदक्षिणेवदेत् (vadet)one should sayकहेसप्त-बीजम् (sapta-bījam)the seven bījasसात बीजततः (tataḥ)thenफिरपूर्व-क्रमेण (pūrva-krameṇa)in the earlier orderपहले के क्रम सेयोजयेत् (yojayet)one should addजोड़ेततः (tataḥ)thenफिरवह्नि-जाया-अवधिः (vahni-jāyā-avadhiḥ)ending with the wife of fireवह्निजाया तकप्रोक्ता (proktā)declaredकही गईविद्या (vidyā)the vidyāविद्यात्रैलोक्य-मोहिनी (trailokya-mohinī)enchanter of the three worldsतीनों लोकों को मोहने वाली

Verse 3

कामबीजं ततः कूर्चं तदन्ते भुवनेश्वरी । गुह्ये च कालिके चेति तथा बीजद्वयं भवेत् । स्वाहान्ता कथिता विद्या सर्वतन्त्रेषु गोपिता । एषा तु षोडशी प्रोक्ता चतुर्वर्गफलप्रदा । अस्यार्थः : आदौ निजबीजं ततः कूर्चं माया ततः सम्बोधनपदद्वयम् । ततो निजबीजद्वयं कूर्चद्वयं मायाद्वयं वह्निवल्लभा । कामबीजद्वयं हित्वा भवेद्विद्या चतुर्दशी । अस्य मन्त्रस्येति शेषः ॥३॥

kāmabījaṃ tataḥ kūrcaṃ tadante bhuvaneśvarī | guhye ca kālike ceti tathā bījadvayaṃ bhavet | svāhāntā kathitā vidyā sarvatantreṣu gopitā | eṣā tu ṣoḍaśī proktā caturvargaphalapradā | asyārthaḥ : ādau nijabījaṃ tataḥ kūrcaṃ māyā tataḥ sambodhanapadadvayam | tato nijabījadvayaṃ kūrcadvayaṃ māyādvayaṃ vahnivallabhā | kāmabījadvayaṃ hitvā bhavedvidyā caturdaśī | asya mantrasyeti śeṣaḥ ||

Citeउद्धृत करें

OccultGuide. Bṛhat Tantrasāra 22.3. https://occultguide.com/scripture/brihat-tantrasara/pariccheda-2-chapter-twenty-two-guhyakali#v3. Sanskrit text in the public domain; translation CC BY-SA 4.0.

JSON ↗
· हिन्दी

"काम बीज, फिर कूर्च, उसके बाद भुवनेश्वरी बीज; फिर 'गुह्ये कालिके', फिर दो बार बीज; स्वाहा अन्त वाली यह विद्या कही गई, जो सब तन्त्रों में गुप्त है। यह षोडशी कही गई है, चारों पुरुषार्थों का फल देने वाली।" इसका अर्थ: पहले निज बीज, फिर कूर्च, माया, फिर सम्बोधन के दो पद; फिर दो बार निज बीज, दो बार कूर्च, दो बार माया, वह्निवल्लभा। दो बार काम बीज छोड़ देने पर विद्या चतुर्दशी हो जाती है। "इस मन्त्र के" — यह शेष है।

"The kāma bīja, then kūrca, after it the Bhuvaneśvarī bīja; then 'guhye kālike', then the bījas twice; ending in svāhā, the vidyā is told, hidden in all the tantras. This is declared the sixteen-syllabled, giving the fruit of the four aims." Its meaning: first her own bīja, then kūrca, māyā, then the two words of address; then her own bīja twice, kūrca twice, māyā twice, the beloved of fire. Leaving out the kāma bīja twice, the vidyā becomes fourteen-syllabled. "Of this mantra" is to be supplied.

Word by wordपदार्थ

काम-बीजम् (kāma-bījam)the kāma bījaकाम बीजततः (tataḥ)thenफिरकूर्चम् (kūrcam)kūrcaकूर्चतत्-अन्ते (tat-ante)after itउसके बादभुवनेश्वरी (bhuvaneśvarī)the Bhuvaneśvarī bījaभुवनेश्वरी बीजगुह्ये (guhye)guhyeगुह्ये (ca)andऔरकालिके (kālike)kālikeकालिके (ca)andऔरइति (iti)thusयहतथा (tathā)thenफिरबीज-द्वयम् (bīja-dvayam)the bījas twiceदो बार बीजभवेत् (bhavet)there should beहोस्वाहा-अन्ता (svāhā-antā)ending in svāhāस्वाहा अन्त वालीकथिता (kathitā)toldकही गईविद्या (vidyā)the vidyāविद्यासर्व-तन्त्रेषु (sarva-tantreṣu)in all tantrasसब तन्त्रों मेंगोपिता (gopitā)hiddenगुप्तएषा (eṣā)thisयहतु (tu)indeedहीषोडशी (ṣoḍaśī)sixteen-syllabledषोडशीप्रोक्ता (proktā)is declaredकही गईचतुर्-वर्ग-फल-प्रदा (catur-varga-phala-pradā)giving the fruit of the four aimsचारों पुरुषार्थों का फल देने वाली

Verse 4

सप्तबीजं पुरा प्रोक्तं गुह्येऽन्ते कालिके पुनः । स्वाहान्ता कथिता विद्या सर्वतन्त्रेषु गोपिता । एषापि चतुर्दशाक्षरी । अस्या नामादिपदं हित्वा चेत्तदा दक्षिणे पञ्चदशाक्षरी । तथा च : दक्षिणे पदमाभाष्य भवेत् पञ्चदशाक्षरी ॥४॥

saptabījaṃ purā proktaṃ guhye'nte kālike punaḥ | svāhāntā kathitā vidyā sarvatantreṣu gopitā | eṣāpi caturdaśākṣarī | asyā nāmādipadaṃ hitvā cettadā dakṣiṇe pañcadaśākṣarī | tathā ca : | dakṣiṇe padamābhāṣya bhavet pañcadaśākṣarī ||

Citeउद्धृत करें

OccultGuide. Bṛhat Tantrasāra 22.4. https://occultguide.com/scripture/brihat-tantrasara/pariccheda-2-chapter-twenty-two-guhyakali#v4. Sanskrit text in the public domain; translation CC BY-SA 4.0.

JSON ↗
· हिन्दी

"पहले कहे सात बीज, फिर अन्त में 'गुह्ये' और फिर 'कालिके'; स्वाहा अन्त वाली यह विद्या कही गई, जो सब तन्त्रों में गुप्त है।" यह भी चतुर्दशाक्षरी है। यदि इसका आरम्भ का नाम पद छोड़ दें तो 'दक्षिणे' के साथ यह पञ्चदशाक्षरी है। और वैसे ही: "'दक्षिणे' पद कहकर यह पन्द्रह अक्षरों वाली हो जाती है।"

"The seven bījas told before, then at the end 'guhye' and again 'kālike'; ending in svāhā, the vidyā is told, hidden in all the tantras." This too is fourteen-syllabled. If its opening name-word is dropped, then with "dakṣiṇe" it is fifteen-syllabled. And so: "Speaking the word 'dakṣiṇe', it becomes fifteen-syllabled."

Word by wordपदार्थ

सप्त-बीजम् (sapta-bījam)the seven bījasसात बीजपुरा (purā)beforeपहलेप्रोक्तम् (proktam)toldकहे गएगुह्ये (guhye)guhyeगुह्येअन्ते (ante)at the endअन्त मेंकालिके (kālike)kālikeकालिकेपुनः (punaḥ)againफिरस्वाहा-अन्ता (svāhā-antā)ending in svāhāस्वाहा अन्त वालीकथिता (kathitā)toldकही गईविद्या (vidyā)the vidyāविद्यासर्व-तन्त्रेषु (sarva-tantreṣu)in all tantrasसब तन्त्रों मेंगोपिता (gopitā)hiddenगुप्तदक्षिणे (dakṣiṇe)dakṣiṇeदक्षिणेपदम् (padam)the wordपदआभाष्य (ābhāṣya)having spokenकहकरभवेत् (bhavet)it becomesहो जाती हैपञ्चदश-अक्षरी (pañcadaśa-akṣarī)fifteen-syllabledपन्द्रह अक्षरों वाली

Verse 4

तथा : कामबीजं परित्यज्य अथवा षोडशाक्षरी ॥४॥

tathā : kāmabījaṃ parityajya athavā ṣoḍaśākṣarī ||

Citeउद्धृत करें

OccultGuide. Bṛhat Tantrasāra 22.4. https://occultguide.com/scripture/brihat-tantrasara/pariccheda-2-chapter-twenty-two-guhyakali#v4. Sanskrit text in the public domain; translation CC BY-SA 4.0.

JSON ↗
· हिन्दी

और वैसे ही: "या काम बीज छोड़कर षोडशाक्षरी।"

And so: "Or, leaving out the kāma bīja, sixteen-syllabled."

Verse 5

एतेन षोडशाक्षरविद्यायाः कामबीजाभावेन पञ्चदशाक्षरी भवति ॥५॥

etena ṣoḍaśākṣaravidyāyāḥ kāmabījābhāvena pañcadaśākṣarī bhavati ||

Citeउद्धृत करें

OccultGuide. Bṛhat Tantrasāra 22.5. https://occultguide.com/scripture/brihat-tantrasara/pariccheda-2-chapter-twenty-two-guhyakali#v5. Sanskrit text in the public domain; translation CC BY-SA 4.0.

JSON ↗
· हिन्दी

इससे षोडशाक्षरी विद्या काम बीज के बिना पञ्चदशाक्षरी हो जाती है।

By this, the sixteen-syllabled vidyā without the kāma bīja becomes fifteen-syllabled.

Verse 6

कामबीजं समुद्धृत्य सम्बुद्ध्यन्तपदद्वयम् । पुनः कामं तदन्ते च दद्याद्वह्नेश्च सुन्दरीम् । एषा नवाक्षरी विद्या गुह्यकाल्याः समीरिता । दक्षिणे पदमाभाष्य भवेद्विद्या दशाक्षरी ॥६॥

kāmabījaṃ samuddhṛtya sambuddhyantapadadvayam | punaḥ kāmaṃ tadante ca dadyādvahneśca sundarīm | eṣā navākṣarī vidyā guhyakālyāḥ samīritā | dakṣiṇe padamābhāṣya bhavedvidyā daśākṣarī ||

Citeउद्धृत करें

OccultGuide. Bṛhat Tantrasāra 22.6. https://occultguide.com/scripture/brihat-tantrasara/pariccheda-2-chapter-twenty-two-guhyakali#v6. Sanskrit text in the public domain; translation CC BY-SA 4.0.

JSON ↗
· हिन्दी

"काम बीज का उच्चारण करके, फिर सम्बोधन में दो पद, फिर काम बीज, और उसके अन्त में अग्नि की सुन्दरी जोड़े: गुह्यकाली की यह नवाक्षरी विद्या कही गई। 'दक्षिणे' पद कहकर विद्या दशाक्षरी हो जाती है।"

"Uttering the kāma bīja, then the two words in the vocative, again the kāma bīja, and at its end one should add the fair one of fire: this nine-syllabled vidyā of Guhyakālī is declared. Speaking the word 'dakṣiṇe', the vidyā becomes ten-syllabled."

Word by wordपदार्थ

काम-बीजम् (kāma-bījam)the kāma bījaकाम बीजसमुद्धृत्य (samuddhṛtya)having utteredउच्चारण करकेसम्बुद्धि-अन्त-पद-द्वयम् (sambuddhi-anta-pada-dvayam)the two words in the vocativeसम्बोधन में दो पदपुनः (punaḥ)againफिरकामम् (kāmam)the kāma bījaकाम बीजतत्-अन्ते (tat-ante)at its endउसके अन्त में (ca)andऔरदद्यात् (dadyāt)one should addजोड़ेवह्नेः (vahneḥ)of fireअग्नि की (ca)andऔरसुन्दरीम् (sundarīm)the fair oneसुन्दरीएषा (eṣā)thisयहनव-अक्षरी (nava-akṣarī)nine-syllabledनवाक्षरीविद्या (vidyā)vidyāविद्यागुह्यकाल्याः (guhyakālyāḥ)of Guhyakālīगुह्यकाली कीसमीरिता (samīritā)is declaredकही गईदक्षिणे (dakṣiṇe)dakṣiṇeदक्षिणेपदम् (padam)the wordपदआभाष्य (ābhāṣya)having spokenकहकरभवेत् (bhavet)becomesहो जाती हैविद्या (vidyā)the vidyāविद्यादश-अक्षरी (daśa-akṣarī)ten-syllabledदशाक्षरी

Verse 7

एतासां पूजनन्तु तत्रैव । पूर्ववन्न्यासवर्गन्तु पूर्ववत्पूजयेच्छिवाम् । पूर्ववच्च जपेद्विद्यां सर्वं पूर्ववदेव हि । बलिदानं पूर्ववत्परिकल्पयेत् ॥७॥

etāsāṃ pūjanantu tatraiva | pūrvavannyāsavargantu pūrvavatpūjayecchivām | pūrvavacca japedvidyāṃ sarvaṃ pūrvavadeva hi | balidānaṃ pūrvavatparikalpayet ||

Citeउद्धृत करें

OccultGuide. Bṛhat Tantrasāra 22.7. https://occultguide.com/scripture/brihat-tantrasara/pariccheda-2-chapter-twenty-two-guhyakali#v7. Sanskrit text in the public domain; translation CC BY-SA 4.0.

JSON ↗
· हिन्दी

इनकी पूजा वहीं है: "न्यासों का समूह पहले की तरह; पहले की तरह शिवा की पूजा करे, पहले की तरह विद्या का जप करे — सब कुछ पहले की तरह ही।" बलिदान पहले की तरह करे।

The worship of these is there too: "The group of nyāsas as before; one should worship the auspicious goddess as before, repeat the vidyā as before — everything just as before." The offering of bali one should arrange as before.

Word by wordपदार्थ

पूर्व-वत् (pūrva-vat)as beforeपहले की तरहन्यास-वर्गम् (nyāsa-vargam)the group of nyāsasन्यासों का समूहतु (tu)andऔरपूर्व-वत् (pūrva-vat)as beforeपहले की तरहपूजयेत् (pūjayet)one should worshipपूजेशिवाम् (śivām)the auspicious goddessशिवा कोपूर्व-वत् (pūrva-vat)as beforeपहले की तरह (ca)andऔरजपेत् (japet)one should repeatजप करेविद्याम् (vidyām)the vidyāविद्यासर्वम् (sarvam)everythingसबपूर्व-वत् (pūrva-vat)as beforeपहले की तरहएव (eva)indeedहीहि (hi)indeedही

Verse 9

बलिमन्त्रस्तु : एह्येहि जगन्मातर्जगतां जननि गृह्ण गृह्ण मम बलि सिद्धि देहि देहि शत्रुक्षयं कुरु कुरु हूं हूं ह्रीं ह्रीं फट् फट् ॐ कालिकायै नमः फट् स्वाहा । यद्वा, गुह्यकाल्या अयं बलिमन्त्रः : एह्येहि गुह्यकालि मम बलि गृह्ण गृह्ण मम शत्रून नाशय नाशय खादय खादय स्फुर स्फुर छिन्दि छिन्दि सिद्धि देहि हूं फट् स्वाहा । तथायं वा आसनमन्त्रः : ॐ सदाशिवमहाप्रेताय गुह्यकाल्यासनाय नमः ॥९॥

balimantrastu : ehyehi jaganmātarjagatāṃ janani gṛhṇa gṛhṇa mama bali siddhi dehi dehi śatrukṣayaṃ kuru kuru hūṃ hūṃ hrīṃ hrīṃ phaṭ phaṭ oṃ kālikāyai namaḥ phaṭ svāhā | yadvā, guhyakālyā ayaṃ balimantraḥ : ehyehi guhyakāli mama bali gṛhṇa gṛhṇa mama śatrūna nāśaya nāśaya khādaya khādaya sphura sphura chindi chindi siddhi dehi hūṃ phaṭ svāhā | tathāyaṃ vā āsanamantraḥ : oṃ sadāśivamahāpretāya guhyakālyāsanāya namaḥ ||

Citeउद्धृत करें

OccultGuide. Bṛhat Tantrasāra 22.9. https://occultguide.com/scripture/brihat-tantrasara/pariccheda-2-chapter-twenty-two-guhyakali#v9. Sanskrit text in the public domain; translation CC BY-SA 4.0.

JSON ↗
· हिन्दी

बलि मन्त्र: "आओ, आओ, जगत् की माता, जगतों की जननी; मेरी बलि लो, लो; सिद्धि दो, दो; शत्रुओं का क्षय करो, करो; हूं हूं ह्रीं ह्रीं फट् फट् ॐ कालिकायै नमः फट् स्वाहा।" या गुह्यकाली का यह बलि मन्त्र: "आओ, आओ, गुह्यकालि; मेरी बलि लो, लो; मेरे शत्रुओं का नाश करो, करो; खा जाओ, खा जाओ; स्फुरित हो, हो; काटो, काटो; सिद्धि दो; हूं फट् स्वाहा।" और यह भी आसन मन्त्र है: "ॐ सदाशिव महाप्रेत रूप गुह्यकाली के आसन को नमः।"

The bali mantra: "Come, come, mother of the world, mother of the worlds; take, take my bali; give, give success; destroy, destroy my enemies; hūṃ hūṃ hrīṃ hrīṃ phaṭ phaṭ, Om, homage to Kālikā, phaṭ svāhā." Or this is the bali mantra of Guhyakālī: "Come, come, Guhyakālī; take, take my bali; destroy, destroy my enemies; devour, devour; flash, flash; cut, cut; give success; hūṃ phaṭ svāhā." And this too is the seat mantra: "Om, homage to the seat of Guhyakālī, the great corpse Sadāśiva."

Verse 10

१० भद्रकालीमन्त्राः भद्रकाल्यादयो विद्याः कथ्यन्ते शृणु पार्वति । कामबीजादिकं बीजं सर्वं पूर्वापरे यजेत् । भद्रकालीं तथा ङेऽन्तां बीजमध्ये नियोजयेत् । स्वाहान्ता कथिता विद्या विंशद्वर्णात्मिका परा । चतुर्वर्गप्रदा विद्या भद्रकाली शुभावहा ॥१०॥

bhadrakālīmantrāḥ | bhadrakālyādayo vidyāḥ kathyante śṛṇu pārvati | kāmabījādikaṃ bījaṃ sarvaṃ pūrvāpare yajet | bhadrakālīṃ tathā ṅe'ntāṃ bījamadhye niyojayet | svāhāntā kathitā vidyā viṃśadvarṇātmikā parā | caturvargapradā vidyā bhadrakālī śubhāvahā ||

Citeउद्धृत करें

OccultGuide. Bṛhat Tantrasāra 22.10. https://occultguide.com/scripture/brihat-tantrasara/pariccheda-2-chapter-twenty-two-guhyakali#v10. Sanskrit text in the public domain; translation CC BY-SA 4.0.

JSON ↗
· हिन्दी

भद्रकाली के मन्त्र। "भद्रकाली आदि विद्याएँ कही जाती हैं; सुनो, हे पार्वति। काम बीज आदि सब बीजों का आगे और पीछे प्रयोग करे, और बीजों के बीच चतुर्थी विभक्ति में 'भद्रकाली' रखे; स्वाहा अन्त वाली यह बीस अक्षरों की परा विद्या कही गई। भद्रकाली विद्या चारों पुरुषार्थ देने वाली और शुभ लाने वाली है।"

The mantras of Bhadrakālī. "The vidyās of Bhadrakālī and the rest are told; hear, O Pārvatī. One should use all the bījas beginning with the kāma bīja before and after, and place 'Bhadrakālī' in the dative between the bījas; ending in svāhā, the supreme vidyā of twenty letters is told. The vidyā Bhadrakālī gives the four aims and brings good."

Word by wordपदार्थ

भद्रकाली-आदयः (bhadrakālī-ādayaḥ)Bhadrakālī and the restभद्रकाली आदिविद्याः (vidyāḥ)the vidyāsविद्याएँकथ्यन्ते (kathyante)are toldकही जाती हैंशृणु (śṛṇu)hearसुनोपार्वति (pārvati)O Pārvatīहे पार्वतिकाम-बीज-आदिकम् (kāma-bīja-ādikam)beginning with the kāma bījaकाम बीज आदिबीजम् (bījam)the bījaबीजसर्वम् (sarvam)allसबपूर्व-अपरे (pūrva-apare)before and afterआगे और पीछेयजेत् (yajet)one should useप्रयोग करेभद्रकालीम् (bhadrakālīm)Bhadrakālīभद्रकाली कोतथा (tathā)likewiseवैसे हीङे-अन्ताम् (ṅe-antām)in the dativeचतुर्थी विभक्ति मेंबीज-मध्ये (bīja-madhye)between the bījasबीजों के बीचनियोजयेत् (niyojayet)one should placeरखेस्वाहा-अन्ता (svāhā-antā)ending in svāhāस्वाहा अन्त वालीकथिता (kathitā)toldकही गईविद्या (vidyā)the vidyāविद्याविंशत्-वर्ण-आत्मिका (viṃśat-varṇa-ātmikā)of twenty lettersबीस अक्षरों वालीपरा (parā)supremeपराचतुर्-वर्ग-प्रदा (catur-varga-pradā)giving the four aimsचारों पुरुषार्थ देने वालीविद्या (vidyā)the vidyāविद्याभद्रकाली (bhadrakālī)Bhadrakālīभद्रकालीशुभ-आवहा (śubha-āvahā)bringing goodशुभ लाने वाली

Verse 11

११ सप्तबीजं समुद्धृत्य श्मशानकालि चेत्तथा । पुनर्बीजं क्रमेणैव स्वाहान्ता सर्वसिद्धिदा । विंशत्येकाधिका विद्या श्मशानकालिका मता ॥११॥

saptabījaṃ samuddhṛtya śmaśānakāli cettathā | punarbījaṃ krameṇaiva svāhāntā sarvasiddhidā | viṃśatyekādhikā vidyā śmaśānakālikā matā ||

Citeउद्धृत करें

OccultGuide. Bṛhat Tantrasāra 22.11. https://occultguide.com/scripture/brihat-tantrasara/pariccheda-2-chapter-twenty-two-guhyakali#v11. Sanskrit text in the public domain; translation CC BY-SA 4.0.

JSON ↗
· हिन्दी

"सात बीजों का उच्चारण करके, फिर 'श्मशानकालि', फिर क्रम से बीज; स्वाहा अन्त वाली यह सब सिद्धियाँ देने वाली है: इक्कीस अक्षरों वाली यह विद्या श्मशानकालिका मानी गई।"

"Uttering the seven bījas, then 'śmaśānakāli', then again the bījas in order; ending in svāhā, it gives every success: this vidyā of twenty-one syllables is held to be Śmaśānakālikā."

Word by wordपदार्थ

सप्त-बीजम् (sapta-bījam)the seven bījasसात बीजसमुद्धृत्य (samuddhṛtya)having utteredउच्चारण करकेश्मशानकालि (śmaśānakāli)śmaśānakāliश्मशानकालि (ca)andऔरइति (iti)thusयहतथा (tathā)thenफिरपुनः (punaḥ)againफिरबीजम् (bījam)the bījasबीजक्रमेण (krameṇa)in orderक्रम सेएव (eva)indeedहीस्वाहा-अन्ता (svāhā-antā)ending in svāhāस्वाहा अन्त वालीसर्व-सिद्धि-दा (sarva-siddhi-dā)giving every successसब सिद्धियाँ देने वालीविंशति-एक-अधिका (viṃśati-eka-adhikā)twenty plus oneइक्कीस अक्षरों वालीविद्या (vidyā)the vidyāविद्याश्मशान-कालिका (śmaśāna-kālikā)Śmaśānakālikāश्मशानकालिकामता (matā)is heldमानी गई

Verse 12

१२ बीजानि चोच्चरेत्पूर्वं महाकालिपदं ततः । तदन्ते सप्तबीजानि स्वाहान्ता सर्वसिद्धिदा । विंशत्यर्णा महाविद्या महाकाल्याः प्रकीर्तिता ॥१२॥

bījāni coccaretpūrvaṃ mahākālipadaṃ tataḥ | tadante saptabījāni svāhāntā sarvasiddhidā | viṃśatyarṇā mahāvidyā mahākālyāḥ prakīrtitā ||

Citeउद्धृत करें

OccultGuide. Bṛhat Tantrasāra 22.12. https://occultguide.com/scripture/brihat-tantrasara/pariccheda-2-chapter-twenty-two-guhyakali#v12. Sanskrit text in the public domain; translation CC BY-SA 4.0.

JSON ↗
· हिन्दी

"पहले बीजों का उच्चारण करे, फिर 'महाकालि' पद, उसके बाद सात बीज; स्वाहा अन्त वाली यह सब सिद्धियाँ देने वाली है: बीस अक्षरों वाली यह महाविद्या महाकाली की कही गई।"

"One should utter the bījas first, then the word 'mahākāli', after it the seven bījas; ending in svāhā, it gives every success: this great vidyā of twenty letters is proclaimed as Mahākālī's."

Word by wordपदार्थ

बीजानि (bījāni)the bījasबीज (ca)andऔरउच्चरेत् (uccaret)one should utterउच्चारण करेपूर्वम् (pūrvam)firstपहलेमहाकालि-पदम् (mahākāli-padam)the word mahākāliमहाकालि पदततः (tataḥ)thenफिरतत्-अन्ते (tat-ante)after itउसके बादसप्त-बीजानि (sapta-bījāni)the seven bījasसात बीजस्वाहा-अन्ता (svāhā-antā)ending in svāhāस्वाहा अन्त वालीसर्व-सिद्धि-दा (sarva-siddhi-dā)giving every successसब सिद्धियाँ देने वालीविंशति-अर्णा (viṃśati-arṇā)of twenty lettersबीस अक्षरों वालीमहा-विद्या (mahā-vidyā)the great vidyāमहाविद्यामहाकाल्याः (mahākālyāḥ)of Mahākālīमहाकाली कीप्रकीर्तिता (prakīrtitā)is proclaimedकही गई

Verse 13

१३ एतासां पूजनं जपश्च दक्षिणावत् । विशेषस्तु भूपुरे इन्द्रादीन्वज्रादींश्च पूजयेत् । भूपुरस्य पूर्वादि चतुर्द्वारे ॐ विष्णवे नमः, ॐ शिवाय नमः, ॐ सूर्याय नमः, ॐ गणेशाय नमः इति पूजयेत् । तद्यथा : भूगृहे लोकपालांश्च तदस्त्राणि च तद्बहिः । भूपुरे च चतुर्दिक्षु पूजयेत् क्रमतः सुधीः । विष्णुं शिवं तथा सूर्यं गणेशं पूजयेत्ततः ॥१३॥

etāsāṃ pūjanaṃ japaśca dakṣiṇāvat | viśeṣastu bhūpure indrādīnvajrādīṃśca pūjayet | bhūpurasya pūrvādi caturdvāre oṃ viṣṇave namaḥ, oṃ śivāya namaḥ, oṃ sūryāya namaḥ, oṃ gaṇeśāya namaḥ iti pūjayet | tadyathā : | bhūgṛhe lokapālāṃśca tadastrāṇi ca tadbahiḥ | bhūpure ca caturdikṣu pūjayet kramataḥ sudhīḥ | viṣṇuṃ śivaṃ tathā sūryaṃ gaṇeśaṃ pūjayettataḥ ||

Citeउद्धृत करें

OccultGuide. Bṛhat Tantrasāra 22.13. https://occultguide.com/scripture/brihat-tantrasara/pariccheda-2-chapter-twenty-two-guhyakali#v13. Sanskrit text in the public domain; translation CC BY-SA 4.0.

JSON ↗
· हिन्दी

इनकी पूजा और जप दक्षिणा की तरह। विशेष यह है कि भूपुर में इन्द्र आदि और वज्र आदि की पूजा करे। भूपुर के पूर्व आदि चार द्वारों पर "ॐ विष्णवे नमः, ॐ शिवाय नमः, ॐ सूर्याय नमः, ॐ गणेशाय नमः" से पूजा करे। जैसे: "बुद्धिमान भूगृह में लोकपालों की और उसके बाहर उनके अस्त्रों की पूजा करे; और फिर भूपुर की चारों दिशाओं में क्रम से विष्णु, शिव, सूर्य और गणेश की पूजा करे।"

The worship and japa of these are as for Dakṣiṇā. The special point: in the earth-house one should worship Indra and the rest and the thunderbolt and the rest. At the four doors of the earth-house, beginning with the east, one should worship with "Om, homage to Viṣṇu; Om, homage to Śiva; Om, homage to Sūrya; Om, homage to Gaṇeśa." Thus: "In the earth-house the wise one should worship the guardians of the directions, and their weapons outside it; and then in the four directions of the earth-house, in order, Viṣṇu, Śiva, Sūrya and Gaṇeśa."

Word by wordपदार्थ

भू-गृहे (bhū-gṛhe)in the earth-houseभूगृह मेंलोकपालान् (lokapālān)the guardians of the directionsलोकपालों को (ca)andऔरतत्-अस्त्राणि (tat-astrāṇi)their weaponsउनके अस्त्रों को (ca)andऔरतत्-बहिः (tat-bahiḥ)outside itउसके बाहरभूपुरे (bhūpure)in the earth-houseभूपुर में (ca)andऔरचतुर्-दिक्षु (catur-dikṣu)in the four directionsचारों दिशाओं मेंपूजयेत् (pūjayet)one should worshipपूजेक्रमतः (kramataḥ)in orderक्रम सेसु-धीः (su-dhīḥ)the wise oneबुद्धिमानविष्णुम् (viṣṇum)Viṣṇuविष्णु कोशिवम् (śivam)Śivaशिव कोतथा (tathā)likewiseवैसे हीसूर्यम् (sūryam)Sūryaसूर्य कोगणेशम् (gaṇeśam)Gaṇeśaगणेश कोपूजयेत् (pūjayet)one should worshipपूजेततः (tataḥ)thenफिर

Verse 14

१४ पूजायन्त्रम् त्रिकोणञ्चैव षट्कोणं नवकोणं मनोहरम् । त्रिवृत्तं साष्टपत्रञ्च सकिञ्जल्कसमन्वितम् । भूपुरत्रितयारूढं योनिमण्डलमण्डितम् । त्रिपञ्चारमिदं प्रोक्तं सर्वतन्त्रे प्रकीर्तितम् । त्रिकोणं त्रिकोणाकारमित्यर्थः ॥१४॥

pūjāyantram | trikoṇañcaiva ṣaṭkoṇaṃ navakoṇaṃ manoharam | trivṛttaṃ sāṣṭapatrañca sakiñjalkasamanvitam | bhūpuratritayārūḍhaṃ yonimaṇḍalamaṇḍitam | tripañcāramidaṃ proktaṃ sarvatantre prakīrtitam | trikoṇaṃ trikoṇākāramityarthaḥ ||

Citeउद्धृत करें

OccultGuide. Bṛhat Tantrasāra 22.14. https://occultguide.com/scripture/brihat-tantrasara/pariccheda-2-chapter-twenty-two-guhyakali#v14. Sanskrit text in the public domain; translation CC BY-SA 4.0.

JSON ↗
· हिन्दी

पूजायन्त्र। "त्रिकोण, षट्कोण, मनोहर नवकोण; केशरों और आठ पत्रों सहित तीन वृत्त; तीन भूपुरों पर स्थित और योनिमण्डल से सुशोभित: यह पन्द्रह अरों वाला कहा गया है और सब तन्त्रों में प्रसिद्ध है।" "त्रिकोण" का अर्थ है त्रिकोण के आकार का।

The worship yantra. "A triangle, a hexagon, a lovely figure of nine angles; three circles with eight petals and filaments; set on three earth-houses and adorned with the yoni figure: this is declared to have fifteen spokes and is proclaimed in every tantra." "Triangle" means in the shape of a triangle.

Word by wordपदार्थ

त्रिकोणम् (trikoṇam)a triangleत्रिकोण (ca)andऔरएव (eva)indeedहीषट्-कोणम् (ṣaṭ-koṇam)a hexagonषट्कोणनव-कोणम् (nava-koṇam)a figure of nine anglesनवकोणमनोहरम् (manoharam)lovelyमनोहरत्रि-वृत्तम् (tri-vṛttam)three circlesतीन वृत्तस-अष्ट-पत्रम् (sa-aṣṭa-patram)with eight petalsआठ पत्रों सहित (ca)andऔरस-किञ्जल्क-समन्वितम् (sa-kiñjalka-samanvitam)together with filamentsकेशरों सहितभूपुर-त्रितय-आरूढम् (bhūpura-tritaya-ārūḍham)set on three earth-housesतीन भूपुरों पर स्थितयोनि-मण्डल-मण्डितम् (yoni-maṇḍala-maṇḍitam)adorned with the yoni figureयोनिमण्डल से सुशोभितत्रि-पञ्च-आरम् (tri-pañca-āram)of fifteen spokesपन्द्रह अरों वालाइदम् (idam)thisयहप्रोक्तम् (proktam)declaredकहा गयासर्व-तन्त्रे (sarva-tantre)in every tantraसब तन्त्रों मेंप्रकीर्तितम् (prakīrtitam)proclaimedप्रसिद्ध

ध्यानन्तु — The meditation: ध्यान:

Verse 15

१५ महामेघप्रभां देवीं कृष्णवस्त्रविधायिनीम् । लोलजिह्वां घोरदंष्ट्रां कोटराक्षीं हसन्मुखीम् । नागहारलतोपेतां चन्द्रार्धकृतशेखराम् । द्यां लिखन्तीं जटामेकां लेलिहानासवं स्वयम् । नागयज्ञोपवीताङ्गीं नागशय्यानिषेदुषीम् । पञ्चाशन्मुण्डसंयुक्तवनमालां महोदरीम् । सहस्रफणसंयुक्तमनन्तं शिरसोपरि । चतुर्दिक्षु नागफणावेष्टितां गुह्यकालिकाम् । तक्षकसर्पराजेन वामकङ्कणभूषिताम् । अनन्तनागराजेन कृतदक्षिणकङ्कणाम् । नागेन रशनाहारकल्पितां रत्ननूपुराम् । वामे शिवस्वरूपन्तत्कल्पितं वत्सरूपम् । द्विभुजां चिन्तयेद्देवीं नागयज्ञोपवीतिनीम् । नरदेहसमाबद्धकुण्डलश्रुतिमंडिताम् । प्रसन्नवदनां सौम्यां नवरत्नविभूषिताम् ॥१५॥

mahāmeghaprabhāṃ devīṃ kṛṣṇavastravidhāyinīm | lolajihvāṃ ghoradaṃṣṭrāṃ koṭarākṣīṃ hasanmukhīm | nāgahāralatopetāṃ candrārdhakṛtaśekharām | dyāṃ likhantīṃ jaṭāmekāṃ lelihānāsavaṃ svayam | nāgayajñopavītāṅgīṃ nāgaśayyāniṣeduṣīm | pañcāśanmuṇḍasaṃyuktavanamālāṃ mahodarīm | sahasraphaṇasaṃyuktamanantaṃ śirasopari | caturdikṣu nāgaphaṇāveṣṭitāṃ guhyakālikām | takṣakasarparājena vāmakaṅkaṇabhūṣitām | anantanāgarājena kṛtadakṣiṇakaṅkaṇām | nāgena raśanāhārakalpitāṃ ratnanūpurām | vāme śivasvarūpantatkalpitaṃ vatsarūpam | dvibhujāṃ cintayeddevīṃ nāgayajñopavītinīm | naradehasamābaddhakuṇḍalaśrutimaṃḍitām | prasannavadanāṃ saumyāṃ navaratnavibhūṣitām ||

Citeउद्धृत करें

OccultGuide. Bṛhat Tantrasāra 22.15. https://occultguide.com/scripture/brihat-tantrasara/pariccheda-2-chapter-twenty-two-guhyakali#v15. Sanskrit text in the public domain; translation CC BY-SA 4.0.

JSON ↗
· हिन्दी

महामेघ की कान्ति वाली देवी, काले वस्त्र पहने; लपलपाती जीभ, घोर दाढ़ें, धँसी आँखें, हँसता मुख; नाग की हारलता पहने, अर्धचन्द्र को शिरोभूषण बनाए; आकाश को छूती एक जटा, स्वयं आसव चाटती हुई; नाग के यज्ञोपवीत वाले अङ्गों वाली, नाग शय्या पर बैठी; पचास मुण्डों की वनमाला वाली, बड़े पेट वाली; सिर के ऊपर हज़ार फणों वाला अनन्त; चारों ओर नाग फणों से घिरी गुह्यकालिका; सर्पराज तक्षक बाएँ कंगन के रूप में, नागराज अनन्त दाहिने कंगन के रूप में; नाग से बनी करधनी और हार, रत्नों के नूपुर; बाईं ओर शिव स्वरूप, बछड़े के रूप में कल्पित; दो भुजाओं वाली, नाग का यज्ञोपवीत पहने — ऐसी देवी का ध्यान करे; मनुष्य देहों से बने कुण्डलों से सजे कानों वाली; प्रसन्न मुख वाली, सौम्य, नौ रत्नों से भूषित।

The goddess with the lustre of a great cloud, wearing black cloth; tongue lolling, fangs terrible, eyes sunken, face laughing; a serpent for her necklace-creeper, the half-moon as her crest; a single lock of matted hair touching the sky, herself licking wine; her body with a serpent as sacred thread, seated on a bed of serpents; with a forest-garland of fifty heads, big-bellied; the thousand-hooded Ananta above her head; Guhyakālikā wrapped on four sides in serpent hoods; the serpent king Takṣaka as her left bracelet, the serpent king Ananta as her right; her girdle and necklace made of a serpent, with jewelled anklets; on her left, in the form of Śiva, one fashioned as a calf; two-armed, wearing a serpent as sacred thread — so one should meditate on the goddess; her ears adorned with earrings made of human bodies; gracious-faced, gentle, adorned with the nine gems.

Word by wordपदार्थ

महा-मेघ-प्रभाम् (mahā-megha-prabhām)with the lustre of a great cloudमहामेघ की कान्ति वालीदेवीम् (devīm)the goddessदेवी कोकृष्ण-वस्त्र-विधायिनीम् (kṛṣṇa-vastra-vidhāyinīm)wearing black clothकाले वस्त्र पहनेलोल-जिह्वाम् (lola-jihvām)with lolling tongueलपलपाती जीभ वालीघोर-दंष्ट्राम् (ghora-daṃṣṭrām)with terrible fangsघोर दाढ़ों वालीकोटर-अक्षीम् (koṭara-akṣīm)with sunken eyesधँसी आँखों वालीहसत्-मुखीम् (hasat-mukhīm)laughing-facedहँसते मुख वालीनाग-हार-लता-उपेताम् (nāga-hāra-latā-upetām)with a serpent for her necklace-creeperनाग की हारलता पहनेचन्द्र-अर्ध-कृत-शेखराम् (candra-ardha-kṛta-śekharām)with the half-moon as her crestअर्धचन्द्र को शिरोभूषण बनाएद्याम् (dyām)the skyआकाश कोलिखन्तीम् (likhantīm)touchingछूती हुईजटाम् (jaṭām)a lock of matted hairजटाएकाम् (ekām)oneएकलेलिहाना (lelihānā)lickingचाटती हुईआसवम् (āsavam)wineआसव कोस्वयम् (svayam)herselfस्वयंनाग-यज्ञोपवीत-अङ्गीम् (nāga-yajñopavīta-aṅgīm)her body with a serpent as sacred threadनाग के यज्ञोपवीत वाले अङ्गों वालीनाग-शय्या-निषेदुषीम् (nāga-śayyā-niṣeduṣīm)seated on a bed of serpentsनाग शय्या पर बैठीपञ्चाशत्-मुण्ड-संयुक्त-वन-मालाम् (pañcāśat-muṇḍa-saṃyukta-vana-mālām)with a forest-garland of fifty headsपचास मुण्डों की वनमाला वालीमहा-उदरीम् (mahā-udarīm)big-belliedबड़े पेट वालीसहस्र-फण-संयुक्तम् (sahasra-phaṇa-saṃyuktam)with a thousand hoodsहज़ार फणों वालेअनन्तम् (anantam)Anantaअनन्त कोशिरसः (śirasaḥ)of the headसिर केउपरि (upari)aboveऊपरचतुर्-दिक्षु (catur-dikṣu)on four sidesचारों ओरनाग-फणा-वेष्टिताम् (nāga-phaṇā-veṣṭitām)wrapped in serpent hoodsनाग फणों से घिरीगुह्यकालिकाम् (guhyakālikām)Guhyakālikāगुह्यकालिका कोतक्षक-सर्प-राजेन (takṣaka-sarpa-rājena)with the serpent king Takṣakaसर्पराज तक्षक सेवाम-कङ्कण-भूषिताम् (vāma-kaṅkaṇa-bhūṣitām)adorned as her left braceletबाएँ कंगन के रूप में भूषितअनन्त-नाग-राजेन (ananta-nāga-rājena)with the serpent king Anantaनागराज अनन्त सेकृत-दक्षिण-कङ्कणाम् (kṛta-dakṣiṇa-kaṅkaṇām)her right bracelet madeदाहिना कंगन बनाएनागेन (nāgena)with a serpentनाग सेरशना-हार-कल्पिताम् (raśanā-hāra-kalpitām)her girdle and necklace madeकरधनी और हार बनाएरत्न-नूपुराम् (ratna-nūpurām)with jewelled ankletsरत्नों के नूपुर वालीवामे (vāme)on the leftबाईं ओरशिव-स्वरूपम् (śiva-svarūpam)of the form of Śivaशिव स्वरूपतत्-कल्पितम् (tat-kalpitam)fashioned as thatवैसा कल्पितवत्स-रूपम् (vatsa-rūpam)in the form of a calfबछड़े के रूप मेंद्वि-भुजाम् (dvi-bhujām)two-armedदो भुजाओं वालीचिन्तयेत् (cintayet)one should meditate onध्यान करेदेवीम् (devīm)the goddessदेवी कानाग-यज्ञोपवीतिनीम् (nāga-yajñopavītinīm)wearing a serpent as sacred threadनाग का यज्ञोपवीत पहनेनर-देह-समाबद्ध-कुण्डल-श्रुति-मंडिताम् (nara-deha-samābaddha-kuṇḍala-śruti-maṃḍitām)her ears adorned with earrings made of human bodiesमनुष्य देहों से बने कुण्डलों से सजे कानों वालीप्रसन्न-वदनाम् (prasanna-vadanām)with a gracious faceप्रसन्न मुख वालीसौम्याम् (saumyām)gentleसौम्यनव-रत्न-विभूषिताम् (nava-ratna-vibhūṣitām)adorned with the nine gemsनौ रत्नों से भूषित

Verse 15क

१५क नारदाद्यैर्मुनिगणैः सेवितां शिवमोहिनीम् । अट्टहासां महाभीमां साधकाभीष्टदायिनीम् । द्यां लिखन्तीं जटामेकां इति धारयन्तीमिति शेषः । अनन्तं शिरसोपरि दधतीमिति शेषः । गुह्येत्युपलक्षणम् ॥१५क॥ इति श्यामाप्रकरणम् ॥

nāradādyairmunigaṇaiḥ sevitāṃ śivamohinīm | aṭṭahāsāṃ mahābhīmāṃ sādhakābhīṣṭadāyinīm | dyāṃ likhantīṃ jaṭāmekāṃ iti dhārayantīmiti śeṣaḥ | anantaṃ śirasopari dadhatīmiti śeṣaḥ | guhyetyupalakṣaṇam | iti śyāmāprakaraṇam ||

Citeउद्धृत करें

OccultGuide. Bṛhat Tantrasāra 22.15क. https://occultguide.com/scripture/brihat-tantrasara/pariccheda-2-chapter-twenty-two-guhyakali#v15क. Sanskrit text in the public domain; translation CC BY-SA 4.0.

JSON ↗
· हिन्दी

नारद आदि मुनियों के समूहों से सेवित; शिव को मोहने वाली; अट्टहास करती, महाभयंकर, साधक का अभीष्ट देने वाली। "आकाश को छूती एक जटा" के बाद "धारण करती हुई" शेष है; "सिर के ऊपर अनन्त" के बाद "धारण करती हुई" शेष है। "गुह्या" उपलक्षण है। श्यामा प्रकरण समाप्त।

Served by the hosts of sages, Nārada and the rest; the enchanter of Śiva; laughing loudly, most terrible, giving what the adept desires. After "a single lock of matted hair touching the sky", "bearing" is to be supplied; after "Ananta above her head", "holding" is to be supplied. "Guhyā" stands for her whole name. Here ends the section on Śyāmā.

Word by wordपदार्थ

नारद-आद्यैः (nārada-ādyaiḥ)by Nārada and the restनारद आदिमुनि-गणैः (muni-gaṇaiḥ)by the hosts of sagesमुनियों के समूहों सेसेविताम् (sevitām)servedसेवितशिव-मोहिनीम् (śiva-mohinīm)enchanter of Śivaशिव को मोहने वालीअट्टहासाम् (aṭṭahāsām)laughing loudlyअट्टहास करतीमहा-भीमाम् (mahā-bhīmām)most terribleमहाभयंकरसाधक-अभीष्ट-दायिनीम् (sādhaka-abhīṣṭa-dāyinīm)giver of what the adept desiresसाधक का अभीष्ट देने वाली

The Sanskrit text is in the public domain. Our transliteration, translation and apparatus are licensed CC BY-SA 4.0 — see /license. संस्कृत मूल पाठ पब्लिक डोमेन में है। हमारा लिप्यंतरण, अनुवाद और टिप्पणियाँ CC BY-SA 4.0 के अंतर्गत उपलब्ध हैं — देखें /license.