Śrī Śiva Mahāpurāṇa रुद्रसंहिता — युद्धखण्ड Chapter 45
Lang
IAST
Words

॥ ॐ श्रीसाम्बशिवाय नमः ॥    ॥ ॐ श्रीगणेशाय नमः ॥

श्रीशिवमहापुराण

रुद्रसंहिता — युद्धखण्ड
Chapter 45 · The Description of the Envoy's Dialogue at the Start of the Battle · Verses 1–54

अथ पञ्चचत्वारिंशोऽध्यायः

Sanatkumāra continues the account of the war for Pārvatī's cave. The intoxicated Andhaka, moving like a rutting elephant and leading a vast army, comes upon the cave entrance guarded by Vīraka and, drawn to it as a moth to flame, is repeatedly repelled and, after a brief single-handed fight, is defeated and flees in exhaustion. Prahlāda and the chief daityas — Virocana, Bali, Bāṇa, Bhaji, Kujambha, Śambara, Vṛtra, and others — then attack together but are likewise split and routed by Vīraka amid a battlefield thick with gore, where Śiva, consoling Pārvatī, recalls the fierce Mahāpāśupata vow he once performed and declares that his strength has been sapped through his union with her; resolving to perform a still more terrible vow, he departs into the forest for a thousand years while Pārvatī waits on Mount Mandara, guarded only by Vīraka. Andhaka, maddened by his boon and by desire, returns with his army and wages an immense five-hundred-day battle of every kind of weapon against Vīraka, who is at last overwhelmed and swoons at the cave's mouth. In terror, Pārvatī within the cave calls to mind Brahmā, Viṣṇu, Indra, and the hosts of gods, who at once arrive — assuming female form, since only women may enter a queen's inner apartments — and enter the cave as a great company of goddesses, cheering Gaurī with drums and conches. Vīraka revives and resumes the fight; a host of goddesses — Brāhmī, Gaurī, Nārāyaṇī, Aindrī, Vaiśvānarī, Yāmyā, Nairṛtī, Vāruṇī, Vāyavī, the Śakti of Kubera, Yakṣeśvarī, and others — issue forth, at first daunted by the size of the daitya host but then, composing themselves, appointing Vīraka their general and joining Gaurī in an unprecedented battle. Meanwhile Andhaka arrays a great formation and, mindful of Viṣṇu, stations a terrible champion named the Swallower; when Viṣṇu arrives, and after a thousand years Śiva himself appears blazing like the fire of dissolution, the women and Vīraka renew the fight with joy. Gaurī, having honoured Giriśa and displayed her husband's valour, is drawn by Hara into the cave; the thousand goddesses are dismissed with honour, and Vīraka is set to guard the cave's mouth. Finding neither Gaurī nor Giriśa on the field, the shrewd lord of the asuras sends his own envoy, battered from the fighting, to Śiva with a proud and insolent demand that he release the woman, since he is a mere ascetic and no true sage but an enemy, and to fight or be dragged down to Pātāla. Śiva, the skull-garlanded destroyer of the wicked's pride, answers with cold contempt: let the daitya come and fight by strength if he is able, since strength alone determines who has any use for wife, wealth, or even the sustaining of the body — and he, for his part, will do what must be done, without doubt. Hearing this, the envoy departs rejoicing and, roaring, returns to report to his lord. सनत्कुमारजी पार्वतीकी गुफाके लिये होनेवाले युद्धका वर्णन आगे बढ़ाते हैं। मदोन्मत्त अन्धक मत्त गजराजकी भाँति विशाल सेनाके साथ आगे बढ़कर वीरकद्वारा रक्षित गुफाके द्वारपर पहुँचता है और पतंगेकी भाँति दीपशिखाकी ओर आकृष्ट होकर बार-बार रोका जाता है तथा संक्षिप्त द्वन्द्वयुद्धमें पराजित होकर थका-माँदा भाग जाता है। तत्पश्चात् प्रह्लाद आदि प्रधान दैत्य — विरोचन, बलि, बाण, भजि, कुजम्भ, शम्बर, वृत्र आदि — मिलकर आक्रमण करते हैं, किन्तु वे भी वीरकद्वारा विभक्त तथा पराजित हो जाते हैं और रणभूमि रक्त-मांससे भयंकर हो उठती है। इसी बीच शिवजी पार्वतीको सान्त्वना देते हुए अपने पूर्वकृत घोर महापाशुपत व्रतका स्मरण करते हैं और कहते हैं कि पार्वतीके संगसे उनका बल क्षीण हो गया है; अतः वे और भी घोरतर व्रत करनेके लिये हजार वर्षोंके लिये वनको प्रस्थान करते हैं, और पार्वती मन्दर पर्वतपर केवल वीरकके संरक्षणमें प्रतीक्षा करती रहती हैं। इतनेमें वरदानसे उन्मत्त अन्धक अपनी सेनासहित पुनः लौटकर पाँच सौ दिन-राततक नाना शस्त्रोंसे वीरकके साथ घोर युद्ध करता है, अन्ततः वीरक गुफाके द्वारपर मूर्च्छित हो जाता है। भयभीत पार्वती गुफाके भीतर ब्रह्मा, विष्णु, इन्द्र तथा देवगणोंका स्मरण करती हैं, जो स्त्रीरूप धारणकर (क्योंकि अन्तःपुरमें केवल स्त्रियाँ ही प्रवेश कर सकती हैं) तुरन्त उपस्थित होकर गुफामें प्रविष्ट होते हैं और दुन्दुभि-शंखोंसे गौरीको प्रसन्न करते हैं। वीरक मूर्च्छासे उठकर पुनः युद्ध करने लगता है; ब्राह्मी, गौरी, नारायणी, ऐन्द्री, वैश्वानरी, याम्या, नैर्ऋती, वारुणी, वायवी, धनदशक्ति, यक्षेश्वरी आदि देवियाँ रणभूमिमें उतरती हैं, प्रारम्भमें विशाल दैत्यसेना देखकर भयभीत होती हैं किन्तु फिर धैर्य धारणकर वीरकको अपना सेनापति बनाकर गौरीके साथ अभूतपूर्व युद्ध करती हैं। इधर अन्धक विशाल व्यूह रचकर विष्णुकी आशंकासे 'गिल' नामक भयंकर दैत्यको नियुक्त करता है; विष्णुके आगमनके पश्चात् सहस्र वर्षोंके बाद स्वयं शिवजी भी प्रलयाग्निके समान तेजसे युद्धभूमिमें आते हैं, और स्त्रियाँ तथा वीरक पुनः हर्षपूर्वक युद्ध करने लगते हैं। गिरीशको प्रणामकर पतिका पराक्रम दिखाती हुई गौरीको हर उन्हें लेकर गुफामें प्रविष्ट हो जाते हैं; सहस्रों देवियोंको सम्मानपूर्वक विदा किया जाता है और वीरकको गुफाके द्वारपर नियुक्त किया जाता है। रणभूमिमें गौरी तथा गिरीशको न पाकर नीतिनिपुण असुरेश्वर अन्धक युद्धमें आहत अपने दूतको शिवजीके पास भेजता है, जो अहंकारपूर्वक कहता है कि तुम केवल तपस्वी हो, स्त्रीसे तुम्हें क्या प्रयोजन — उसे त्याग दो, अन्यथा युद्ध करो अथवा पातालतक पहुँचा दिये जाओगे। कपालमाली शिवजी क्रोधपूर्वक उत्तर देते हैं कि जो बलवान् हो वही आकर बलपूर्वक युद्ध करे, क्योंकि अशक्तको स्त्री-धनसे कोई प्रयोजन नहीं होता, और वे स्वयं भी अपना कर्तव्य अवश्य करेंगे। यह सुनकर दूत प्रसन्न होकर गर्जना करता हुआ दैत्यपतिके पास लौट जाता है।

Begin verses ↓

सनत्कुमार उवाच — Sanatkumāra spoke: सनत्कुमारजी बोले:

गतस्ततो मत्तगजेन्द्रगामी पीत्वा सुरां घूर्णितलोचनश्च । महानुभावो बहुसैन्ययुक्तः प्रचण्डवीरो वरवीरयायी ॥ १॥

gatastato mattagajendragāmī | pītvā surāṃ ghūrṇitalocanaśca | mahānubhāvo bahusainyayuktaḥ | pracaṇḍavīro varavīrayāyī ||

· हिन्दी

तब वह मत्त गजराजकी भाँति चलता हुआ, मदिरा पीकर घूर्णित नेत्रोंवाला वह महानुभाव, विशाल सेनासे युक्त, प्रचण्ड वीर, श्रेष्ठ वीरगामी आगे बढ़ा।

Then he set forth, moving like a rutting lordly elephant, his eyes rolling from having drunk wine — that illustrious one, accompanied by a vast army, the fierce hero, foremost among warrior-champions.

Word by word

मत्तगजेन्द्रगामी (mattagajendragāmī) — moving like a rutting lordly elephantपीत्वा सुरां घूर्णितलोचनः (pītvā surāṃ ghūrṇitalocanaḥ) — eyes rolling, having drunk wineमहानुभावो बहुसैन्ययुक्तः (mahānubhāvo bahusainyayuktaḥ) — the illustrious one, with a vast armyप्रचण्डवीरो वरवीरयायी (pracaṇḍavīro varavīrayāyī) — the fierce hero, foremost among warrior-champions

ददर्श दैत्यः स्मरबाणविद्धो गुहां ततो वीरकरुद्धमार्गाम् । स्निग्धं यथा वीक्ष्य पतङ्गसंज्ञः दशाप्रदीपं च कृमिर्ह्युपेत्य ॥ २॥

dadarśa daityaḥ smarabāṇaviddho | guhāṃ tato vīrakaruddhamārgām | snigdhaṃ yathā vīkṣya pataṅgasaṃjñaḥ | daśāpradīpaṃ ca kṛmirhyupetya ||

· हिन्दी

काम-बाणसे विद्ध वह दैत्य वहाँ उस गुफाको देखने लगा, जिसका मार्ग वीरकने रोक रखा था — जैसे पतंगा स्निग्ध दीपशिखाको देखकर अथवा कीड़ा दीपककी ज्योतिके पास अपने विनाशके लिये जा पहुँचता है।

That daitya, pierced by the arrow of desire, then beheld the cave whose way was barred by Vīraka — as a moth, drawn by the oily gleam, or a worm, approaches the flame of a lamp meant for its own end.

Word by word

दैत्यः स्मरबाणविद्धः (daityaḥ smarabāṇaviddhaḥ) — the daitya, pierced by desire's arrowगुहां वीरकरुद्धमार्गाम् (guhāṃ vīrakaruddhamārgām) — the cave whose path Vīraka had blockedस्निग्धं यथा वीक्ष्य पतङ्गसंज्ञः (snigdhaṃ yathā vīkṣya pataṅgasaṃjñaḥ) — as a moth, seeing the glossy flameदशाप्रदीपं कृमिर्ह्युपेत्य (daśāpradīpaṃ kṛmirhyupetya) — as a worm approaches a lamp's wick

तथा प्रदर्श्याशु पुनः पुनश्च सम्पीड्यमानोऽपि स वीरकेण । बभूव कामाग्निसुदग्धदेहोऽ न्धको महादैत्यपतिः स मूढः ॥ ३॥

tathā pradarśyāśu punaḥ punaśca | sampīḍyamāno'pi sa vīrakeṇa | babhūva kāmāgnisudagdhadeho' | ndhako mahādaityapatiḥ sa mūḍhaḥ ||

· हिन्दी

इस प्रकार बार-बार दिखाये जानेपर भी वीरकसे घिरा हुआ वह मूढ़ अन्धक, महादैत्यपति, कामाग्निसे भलीभाँति दग्ध शरीरवाला हो गया।

Thus shown [the danger] again and again, though hemmed in by Vīraka, that deluded Andhaka, the great lord of daityas, became a body utterly consumed by the fire of desire.

Word by word

प्रदर्श्याशु पुनः पुनः (pradarśyāśu punaḥ punaḥ) — shown swiftly, again and againसम्पीड्यमानोऽपि वीरकेण (sampīḍyamāno'pi vīrakeṇa) — though hemmed in by Vīrakaकामाग्निसुदग्धदेहः (kāmāgnisudagdhadehaḥ) — his body consumed by desire's fireअन्धको महादैत्यपतिः स मूढः (andhako mahādaityapatiḥ sa mūḍhaḥ) — Andhaka, the deluded great lord of daityas

पाषाणवृक्षाशनितोयवह्नि- भुजङ्गशस्त्रास्त्रबिभीषिकाभिः । सम्पीडितोऽसौ न पुनः प्रपीड्यः पृष्टश्च कस्त्वं समुपागतोऽसि ॥ ४॥

pāṣāṇavṛkṣāśanitoyavahni | bhujaṅgaśastrāstrabibhīṣikābhiḥ | sampīḍito'sau na punaḥ prapīḍyaḥ | pṛṣṭaśca kastvaṃ samupāgato'si ||

· हिन्दी

पाषाण, वृक्ष, वज्र, जल, अग्नि, सर्प तथा शस्त्रास्त्रोंके भयसे पीड़ित किये जानेपर भी वह पीड़ित नहीं हुआ, और उससे पूछा गया — तुम कौन हो जो यहाँ आ पहुँचे हो?

Threatened with stone, tree, thunderbolt, water, fire, serpent, and weapons of war, thus assailed, he was not to be assailed further — and he [Vīraka] questioned him: 'Who are you that has come here?'

Word by word

पाषाणवृक्षाशनितोयवह्नि (pāṣāṇavṛkṣāśanitoyavahni) — with stone, tree, thunderbolt, water, fireभुजङ्गशस्त्रास्त्रबिभीषिकाभिः (bhujaṅgaśastrāstrabibhīṣikābhiḥ) — with threats of serpent and weaponryसम्पीडितोऽसौ न पुनः प्रपीड्यः (sampīḍito'sau na punaḥ prapīḍyaḥ) — assailed, yet not to be assailed furtherपृष्टश्च कस्त्वं समुपागतोऽसि (pṛṣṭaśca kastvaṃ samupāgato'si) — and asked: who are you that has come

निशम्य तद् गां स्वमतं स तस्मै चकार युद्धं स तु वीरकेण । मुहूर्तमाश्चर्यवदप्रमेयं सङ्ख्ये जितो वीरतरेण दैत्यः ॥ ५॥

niśamya tad gāṃ svamataṃ sa tasmai | cakāra yuddhaṃ sa tu vīrakeṇa | muhūrtamāścaryavadaprameyaṃ | saṅkhye jito vīratareṇa daityaḥ ||

· हिन्दी

यह सुनकर उसने अपना अभिप्राय उसे बता दिया और वीरकके साथ युद्ध करने लगा; एक आश्चर्यजनक, अगम्य मुहूर्तमें ही वह दैत्य उस अधिक वीरसे युद्धमें पराजित हो गया।

Hearing this, he declared his own intent to him, and waged battle with Vīraka; in a single wondrous, immeasurable moment, the daitya was defeated in the fight by that mightier hero.

Word by word

निशम्य तद्गां स्वमतं स तस्मै (niśamya tadgāṃ svamataṃ sa tasmai) — hearing this, he told him his own intentचकार युद्धं स तु वीरकेण (cakāra yuddhaṃ sa tu vīrakeṇa) — and waged battle with Vīrakaमुहूर्तमाश्चर्यवदप्रमेयं (muhūrtamāścaryavadaprameyaṃ) — in a wondrous, unfathomable momentसङ्ख्ये जितो वीरतरेण दैत्यः (saṅkhye jito vīratareṇa daityaḥ) — the daitya was conquered in battle by the mightier hero

ततस्तु सङ्ग्रामशिरो विहाय क्षुत्क्षामकण्ठस्तृषितो गतोऽभूत् । चूर्णीकृते खड्गवरे च खिन्ने पलायमानो गतविस्मयः सः ॥ ६॥

tatastu saṅgrāmaśiro vihāya | kṣutkṣāmakaṇṭhastṛṣito gato'bhūt | cūrṇīkṛte khaḍgavare ca khinne | palāyamāno gatavismayaḥ saḥ ||

· हिन्दी

तब वह युद्धका मोर्चा छोड़कर, भूख-प्याससे व्याकुल होकर चला गया; उसकी उत्तम तलवार चूर-चूर हो चुकी थी, वह थका हुआ, भागता हुआ, विस्मयरहित हो गया।

Then, abandoning the front of battle, his throat parched with hunger and thirst, he departed; his fine sword shattered to fragments, wearied, fleeing, his astonishment spent.

Word by word

सङ्ग्रामशिरो विहाय (saṅgrāmaśiro vihāya) — abandoning the forefront of battleक्षुत्क्षामकण्ठस्तृषितो गतोऽभूत् (kṣutkṣāmakaṇṭhastṛṣito gato'bhūt) — throat parched with hunger, thirsty, he departedचूर्णीकृते खड्गवरे च खिन्ने (cūrṇīkṛte khaḍgavare ca khinne) — his fine sword shattered to powder, weariedपलायमानो गतविस्मयः सः (palāyamāno gatavismayaḥ saḥ) — fleeing, his astonishment gone

चक्रुस्तदाजिं सह वीरकेण प्रह्लादमुख्या दितिजप्रधानाः । लज्जाङ्कुशाकृष्टधियो बभूवुः सुदारुणाः शस्त्रशतैरनेकैः ॥ ७॥

cakrustadājiṃ saha vīrakeṇa | prahlādamukhyā ditijapradhānāḥ | lajjāṅkuśākṛṣṭadhiyo babhūvuḥ | sudāruṇāḥ śastraśatairanekaiḥ ||

· हिन्दी

तब वीरकके साथ प्रह्लाद आदि प्रधान दैत्य वह युद्ध करने लगे; लज्जाके अंकुशसे प्रेरित होकर वे अनेक सैकड़ों शस्त्रोंसे अत्यन्त भयंकर हो उठे।

Then, together with Vīraka, Prahlāda and the other chief daityas waged that battle; driven by the goad of shame, they became exceedingly fierce, with hundreds upon hundreds of weapons.

Word by word

चक्रुस्तदाजिं सह वीरकेण (cakrustadājiṃ saha vīrakeṇa) — they waged that battle together with Vīrakaप्रह्लादमुख्या दितिजप्रधानाः (prahlādamukhyā ditijapradhānāḥ) — the chief daityas, headed by Prahlādaलज्जाङ्कुशाकृष्टधियो बभूवुः (lajjāṅkuśākṛṣṭadhiyo babhūvuḥ) — their minds driven by the goad of shameसुदारुणाः शस्त्रशतैरनेकैः (sudāruṇāḥ śastraśatairanekaiḥ) — made most fierce, with many hundreds of weapons

विरोचनस्तत्र चकार युद्धं बलिश्च बाणश्च सहस्रबाहुः । भजिः कुजम्भस्त्वथ शम्बरश्च वृत्रादयश्चाप्यथ वीर्यवन्तः ॥ ८॥

virocanastatra cakāra yuddhaṃ | baliśca bāṇaśca sahasrabāhuḥ | bhajiḥ kujambhastvatha śambaraśca | vṛtrādayaścāpyatha vīryavantaḥ ||

· हिन्दी

वहाँ विरोचन, बलि, सहस्रबाहु बाण, भजि, कुजम्भ, शम्बर तथा वृत्र आदि पराक्रमी दैत्योंने युद्ध किया।

There Virocana waged war, and Bali, and thousand-armed Bāṇa; Bhaji, then Kujambha, and Śambara, and Vṛtra and others of might.

Word by word

विरोचनस्तत्र चकार युद्धं (virocanastatra cakāra yuddhaṃ) — Virocana there waged warबलिश्च बाणश्च सहस्रबाहुः (baliśca bāṇaśca sahasrabāhuḥ) — and Bali, and thousand-armed Bāṇaभजिः कुजम्भस्त्वथ शम्बरश्च (bhajiḥ kujambhastvatha śambaraśca) — Bhaji, and Kujambha, and Śambaraवृत्रादयश्चाप्यथ वीर्यवन्तः (vṛtrādayaścāpyatha vīryavantaḥ) — and Vṛtra and others of great might

ते युद्ध्यमाना विजिताः समन्ताद् द्विधाकृता वै गणवीरकेण । शेषे हतानां बहुदानवाना- मुक्तं जयत्येव हि सिद्धसङ्घैः ॥ ९॥

te yuddhyamānā vijitāḥ samantād | dvidhākṛtā vai gaṇavīrakeṇa | śeṣe hatānāṃ bahudānavānā | muktaṃ jayatyeva hi siddhasaṅghaiḥ ||

· हिन्दी

चारों ओर लड़ते हुए वे सब पराजित हो गये, गणवीर वीरकने उन्हें दो-दो भागोंमें विभक्त कर दिया; अनेक दानवोंके मारे जानेपर शेष रहे दानवोंने सिद्धसंघोंके साथ जय-जयकार किया।

Fighting on every side, they were all defeated, split in two indeed by the hero of Śiva's host; and of the many dānavas slain, the survivors proclaimed 'Victory!' along with the hosts of Siddhas.

Word by word

ते युध्यमाना विजिताः समन्तात् (te yudhyamānā vijitāḥ samantāt) — fighting on every side, they were defeatedद्विधाकृता वै गणवीरकेण (dvidhākṛtā vai gaṇavīrakeṇa) — split in two indeed by the gaṇa-hero Vīrakaशेषे हतानां बहुदानवानाम् (śeṣe hatānāṃ bahudānavānām) — of the many slain dānavas, the remainderउक्तं जयत्येव हि सिद्धसङ्घैः (uktaṃ jayatyeva hi siddhasaṅghaiḥ) — was proclaimed victorious by the hosts of Siddhas

१० भेरुण्डजानाभिनयप्रवृत्ते मेदोवसामांससुपूयमध्ये । क्रव्यादसङ्घातसमाकुले तु भयङ्करे शोणितकर्दमे तु ॥ १०॥

bheruṇḍajānābhinayapravṛtte | medovasāmāṃsasupūyamadhye | kravyādasaṅghātasamākule tu | bhayaṅkare śoṇitakardame tu ||

· हिन्दी

जहाँ गीदड़ आनन्दसे नाचने लगे, जो मेद, वसा तथा दुर्गन्धित मांससे भरा था, मांसाहारी जन्तुओंके समूहसे व्याप्त, भयंकर, रक्तके कीचड़से युक्त था —

Amid a scene where jackals danced in glee, amid fat, marrow, and flesh reeking with pus, thronged with packs of flesh-eating creatures, terrible, in a mire of blood —

Word by word

भेरुण्डजानाभिनयप्रवृत्ते (bheruṇḍajānābhinayapravṛtte) — where jackals engaged in wild dancingमेदोवसामांससुपूयमध्ये (medovasāmāṃsasupūyamadhye) — amid fat, marrow, and flesh reeking with pusक्रव्यादसङ्घातसमाकुले तु (kravyādasaṅghātasamākule tu) — thronged with packs of flesh-eating creaturesभयङ्करे शोणितकर्दमे तु (bhayaṅkare śoṇitakardame tu) — terrible, amid a mire of blood

११ भग्नैस्तु दैत्यैर्भगवान् पिनाकी व्रतं महापाशुपतं सुघोरम् । प्रिये मया यत्कृतपूर्वमासी- द्दाक्षायणीं प्राह सुसान्त्वयित्वा ॥ ११॥

bhagnaistu daityairbhagavān pinākī | vrataṃ mahāpāśupataṃ sughoram | priye mayā yatkṛtapūrvamāsī | ddākṣāyaṇīṃ prāha susāntvayitvā ||

· हिन्दी

दैत्योंके इस प्रकार भग्न हो जानेपर भगवान् पिनाकीने दाक्षायणीको भलीभाँति सान्त्वना देकर, अपने द्वारा पूर्वमें किये गये उस अत्यन्त घोर महापाशुपत व्रतकी बात कही — 'हे प्रिये! मैंने पूर्वमें जो किया था...'

The daityas thus broken, the illustrious Pinākī [Śiva], having gently consoled Dākṣāyaṇī, spoke of the most terrible Mahāpāśupata vow he had performed before: 'Beloved, that which I did before...'

Word by word

भग्नैस्तु दैत्यैर्भगवान् पिनाकी (bhagnaistu daityairbhagavān pinākī) — the daityas thus broken, the illustrious Pinākīव्रतं महापाशुपतं सुघोरम् (vrataṃ mahāpāśupataṃ sughoram) — the most terrible Mahāpāśupata vowप्रिये मया यत्कृतपूर्वमासीत् (priye mayā yatkṛtapūrvamāsīt) — 'beloved, that which was done by me before'दाक्षायणीं प्राह सुसान्त्वयित्वा (dākṣāyaṇīṃ prāha susāntvayitvā) — he spoke to Dākṣāyaṇī, having well consoled her

शिव उवाच — Śiva spoke: शिवजी बोले:

१२ तस्माद्बलं यन्मम तत्प्रणष्टं मर्त्यैरमर्त्यस्य यतः प्रपातः । पुण्यक्षयाही ग्रह एव जातो दिवानिशं देवि तव प्रसङ्गात् ॥ १२॥

tasmādbalaṃ yanmama tatpraṇaṣṭaṃ | martyairamartyasya yataḥ prapātaḥ | puṇyakṣayāhī graha eva jāto | divāniśaṃ devi tava prasaṅgāt ||

· हिन्दी

शिवजी बोले — इसीके कारण मेरा जो बल था, वह नष्ट हो गया, क्योंकि अमर्त्यका मर्त्योंके हाथों पतन हो जाता है; हे देवि! तुम्हारे प्रसंगसे ही रात-दिन यह पुण्यक्षयकारी ग्रह उत्पन्न हो गया है।

Śiva spoke: 'On account of that, whatever strength was mine has been destroyed, since the immortal falls into mortal hands; a planet [of ill fate], deserving the exhaustion of merit, has arisen day and night, O goddess, from your very company.'

Word by word

तस्माद्बलं यन्मम तत्प्रणष्टं (tasmādbalaṃ yanmama tatpraṇaṣṭaṃ) — on account of that, whatever strength was mine, was destroyedमर्त्यैरमर्त्यस्य यतः प्रपातः (martyairamartyasya yataḥ prapātaḥ) — since the immortal falls by mortals' handsपुण्यक्षयाही ग्रह एव जातो (puṇyakṣayāhī graha eva jāto) — a very planet deserving loss of merit has arisenदिवानिशं देवि तव प्रसङ्गात् (divāniśaṃ devi tava prasaṅgāt) — day and night, O goddess, from your company

१३ उत्पाद्य दिव्यं परमाद्भुतं तु पुनर्वरं घोरतरं च गत्वा । तस्माद् व्रतं घोरतरं चरामि सुनिर्भया सुन्दरि वै विशोका ॥ १३॥

utpādya divyaṃ paramādbhutaṃ tu | punarvaraṃ ghorataraṃ ca gatvā | tasmād vrataṃ ghorataraṃ carāmi | sunirbhayā sundari vai viśokā ||

· हिन्दी

'दिव्य, परम अद्भुत वरको पुनः प्राप्त कर और अधिक घोर [तपमें] जाकर, मैं इससे भी घोरतर व्रत करूँगा — हे सुन्दरि! तुम पूर्णतः निर्भय तथा शोकरहित रहना।'

'Having obtained a divine, most wondrous boon again, and having gone to a still more terrible [discipline], I shall therefore practise a yet more terrible vow — be wholly fearless, O beautiful one, and free from sorrow.'

Word by word

उत्पाद्य दिव्यं परमाद्भुतं तु (utpādya divyaṃ paramādbhutaṃ tu) — having obtained a divine, most wondrous [boon]पुनर्वरं घोरतरं च गत्वा (punarvaraṃ ghorataraṃ ca gatvā) — again, and having gone to a more terrible [discipline]तस्माद्व्रतं घोरतरं चरामि (tasmādvrataṃ ghorataraṃ carāmi) — therefore I shall practise a more terrible vowसुनिर्भया सुन्दरि वै विशोका (sunirbhayā sundari vai viśokā) — be wholly fearless, O beautiful one, and free of sorrow

सनत्कुमार उवाच — Sanatkumāra spoke: सनत्कुमारजी बोले:

१४ एतावदुक्त्वा वचनं महात्मा उत्पाद्य घोषं शनकैश्चकार । स तत्र गत्वा व्रतमुग्रदीप्तो गतो वनं पुण्यतमं सुघोरम् ॥ १४॥

etāvaduktvā vacanaṃ mahātmā | utpādya ghoṣaṃ śanakaiścakāra | sa tatra gatvā vratamugradīpto | gato vanaṃ puṇyatamaṃ sughoram ||

· हिन्दी

सनत्कुमारजी बोले — इतना कहकर उस महात्माने धीरेसे घोष करके, वहाँ जाकर, उग्रतेजस्वी होकर उस परम पवित्र, अत्यन्त घोर वनमें जाकर व्रतका आरम्भ किया।

Sanatkumāra spoke: Having said this much, the great-souled one, gently sounding forth [his cry], went there and, blazing fiercely, undertook the vow, having gone into a most sacred, very terrible forest.

Word by word

एतावदुक्त्वा वचनं महात्मा (etāvaduktvā vacanaṃ mahātmā) — having spoken this much, the great-souled oneउत्पाद्य घोषं शनकैश्चकार (utpādya ghoṣaṃ śanakaiścakāra) — gently sounding forth a cryस तत्र गत्वा व्रतमुग्रदीप्तो (sa tatra gatvā vratamugradīpto) — going there, blazing fiercely, [performed] the vowगतो वनं पुण्यतमं सुघोरम् (gato vanaṃ puṇyatamaṃ sughoram) — having gone into a most sacred, very terrible forest

१५ चर्तुं हि शक्यं तु सुरासुरैर्य- न्न तादृशं वर्षसहस्रमात्रम् । सा पार्वती मन्दरपर्वतस्था प्रतीक्ष्यमाणाऽऽगमनं भवस्य ॥ १५॥

cartuṃ hi śakyaṃ tu surāsurairya | nna tādṛśaṃ varṣasahasramātram | sā pārvatī mandaraparvatasthā | pratīkṣyamāṇā''gamanaṃ bhavasya ||

· हिन्दी

जिसे देवता तथा दानव भी नहीं कर सकते, ऐसा वह व्रत उन्होंने पूरे हजार वर्षतक किया; उस समय मन्दर पर्वतपर स्थित पार्वती भवके आगमनकी प्रतीक्षा कर रही थीं।

That which even gods and asuras cannot perform, for a full thousand years [he practised]; meanwhile Pārvatī, stationed on Mount Mandara, awaited the return of Bhava.

Word by word

चर्तुं हि शक्यं तु सुरासुरैर्यत् (cartuṃ hi śakyaṃ tu surāsurairyat) — which indeed even gods and asuras can performन तादृशं वर्षसहस्रमात्रम् (na tādṛśaṃ varṣasahasramātram) — not thus, for a full thousand yearsसा पार्वती मन्दरपर्वतस्था (sā pārvatī mandaraparvatasthā) — that Pārvatī, stationed on Mount Mandaraप्रतीक्ष्यमाणाऽऽगमनं भवस्य (pratīkṣyamāṇā'gamanaṃ bhavasya) — was awaiting the return of Bhava

१६ पतिव्रता शीलगुणोपपन्ना एकाकिनी नित्यमथो विभीता । गुहान्तरे दुःखपरा बभूव संरक्षिता सा सुतवीरकेण ॥ १६॥

pativratā śīlaguṇopapannā | ekākinī nityamatho vibhītā | guhāntare duḥkhaparā babhūva | saṃrakṣitā sā sutavīrakeṇa ||

· हिन्दी

पतिव्रता, शीलगुणसे सम्पन्न, अकेली, सदा भयभीत रहनेवाली वह गुफाके भीतर दुःखसे युक्त रहती थीं, और अपने पुत्र वीरकसे सुरक्षित थीं।

Devoted to her husband, endowed with virtue and good conduct, alone, ever fearful, she remained sorrowful within the cave, guarded by her son Vīraka.

Word by word

पतिव्रता शीलगुणोपपन्ना (pativratā śīlaguṇopapannā) — devoted to her husband, endowed with virtueएकाकिनी नित्यमथो विभीता (ekākinī nityamatho vibhītā) — alone, and ever fearfulगुहान्तरे दुःखपरा बभूव (guhāntare duḥkhaparā babhūva) — remained sorrowful within the caveसंरक्षिता सा सुतवीरकेण (saṃrakṣitā sā sutavīrakeṇa) — guarded by her son Vīraka

१७ ततः स दैत्यो वरदानमत्तः तैर्योधमुख्यैः सहितो गुहां ताम् । विभिन्नधैर्यः पुनराजगाम शिलीमुखैर्मारसमुद्भवैश्च ॥ १७॥

tataḥ sa daityo varadānamattaḥ | tairyodhamukhyaiḥ sahito guhāṃ tām | vibhinnadhairyaḥ punarājagāma | śilīmukhairmārasamudbhavaiśca ||

· हिन्दी

तब वरदानसे उन्मत्त तथा कामके बाणोंसे धैर्यरहित वह दैत्य उन प्रधान योद्धाओंके साथ पुनः उस गुफाकी ओर आ गया।

Then that daitya, maddened by the boon he had received, his resolve shattered by desire's arrows, came again to that cave, together with those chief warriors.

Word by word

ततः स दैत्यो वरदानमत्तः (tataḥ sa daityo varadānamattaḥ) — then that daitya, maddened by the boonतैर्योधमुख्यैः सहितो गुहां ताम् (tairyodhamukhyaiḥ sahito guhāṃ tām) — together with those chief warriors, to that caveविभिन्नधैर्यः पुनराजगाम (vibhinnadhairyaḥ punarājagāma) — his resolve shattered, came againशिलीमुखैर्मारसमुद्भवैश्च (śilīmukhairmārasamudbhavaiśca) — with arrows born of desire

१८ अत्यद्भुतं तत्र चकार युद्धं हित्वा तदा भोजनपाननिद्राः । रात्रिं दिवं पञ्चशतानि पञ्च क्रुद्धः ससैन्यैः सह वीरकेण ॥ १८॥

atyadbhutaṃ tatra cakāra yuddhaṃ | hitvā tadā bhojanapānanidrāḥ | rātriṃ divaṃ pañcaśatāni pañca | kruddhaḥ sasainyaiḥ saha vīrakeṇa ||

· हिन्दी

वहाँ उसने भोजन, पान तथा निद्राका त्यागकर अत्यन्त अद्भुत युद्ध किया — पाँच सौ रात-दिनतक क्रुद्ध होकर अपनी सेनाके साथ वीरकके विरुद्ध।

There he waged a most wondrous battle, having abandoned food, drink, and sleep — for five hundred days and nights, enraged, together with his army, against Vīraka.

Word by word

अत्यद्भुतं तत्र चकार युद्धं (atyadbhutaṃ tatra cakāra yuddhaṃ) — there he waged a most wondrous battleहित्वा तदा भोजनपाननिद्राः (hitvā tadā bhojanapānanidrāḥ) — then having abandoned food, drink, and sleepरात्रिं दिवं पञ्चशतानि पञ्च (rātriṃ divaṃ pañcaśatāni pañca) — for five hundred nights and daysक्रुद्धः ससैन्यैः सह वीरकेण (kruddhaḥ sasainyaiḥ saha vīrakeṇa) — enraged, with his army, against Vīraka

१९ खड्गैः सकुन्तैः सह भिन्दिपालैः गदाभुशुण्डीभिरथो प्रकाण्डैः । शिलीमुखैरर्द्धशशीभिरुग्रै- र्वितस्तिभिः कूर्ममुखैर्ज्वलद्भिः ॥ १९॥

khaḍgaiḥ sakuntaiḥ saha bhindipālaiḥ | gadābhuśuṇḍībhiratho prakāṇḍaiḥ | śilīmukhairarddhaśaśībhirugrai | rvitastibhiḥ kūrmamukhairjvaladbhiḥ ||

· हिन्दी

खड्ग, बरछी, भिन्दिपाल, गदा, भुशुण्डी, प्रकाण्ड, अर्धचन्द्राकार तीक्ष्ण बाण, उग्र, वितस्तिमात्र, जाज्वल्यमान कूर्ममुख बाणोंसे —

With swords, with lances and javelins, with maces and bhuśuṇḍīs and clubs, with sharp arrows shaped like half-moons, fierce, span-long, blazing and turtle-headed —

Word by word

खड्गैः सकुन्तैः सह भिन्दिपालैः (khaḍgaiḥ sakuntaiḥ saha bhindipālaiḥ) — with swords, with lances and javelinsगदाभुशुण्डीभिरथो प्रकाण्डैः (gadābhuśuṇḍībhiratho prakāṇḍaiḥ) — with maces, bhuśuṇḍīs, and great shaftsशिलीमुखैरर्द्धशशीभिरुग्रैः (śilīmukhairarddhaśaśībhirugraiḥ) — with fierce, half-moon-shaped arrowsवितस्तिभिः कूर्ममुखैर्ज्वलद्भिः (vitastibhiḥ kūrmamukhairjvaladbhiḥ) — span-long, blazing, turtle-headed [arrows]

२० नाराचमुख्यैर्निशितैश्च शूलैः परश्वधैस्तोमरमुद्गरैश्च । खड्गैर्गुडैः पर्वतपादपैश्च दिव्यै रथास्त्रैरपि दैत्यसङ्घैः ॥ २०॥

nārācamukhyairniśitaiśca śūlaiḥ | paraśvadhaistomaramudgaraiśca | khaḍgairguḍaiḥ parvatapādapaiśca | divyai rathāstrairapi daityasaṅghaiḥ ||

· हिन्दी

प्रधान नाराच बाणों, तीक्ष्ण शूलों, परशु, तोमर तथा मुद्गरोंसे, खड्ग, गोलों, पर्वतों और वृक्षोंसे, तथा दिव्य रथास्त्रोंसे भी — दैत्यसमूहोंके द्वारा।

With chief piercing arrows, sharp, and with spears, with axes, lances, and hammers, with swords, iron balls, mountains and trees, and even with divine chariot-weapons — by the hordes of daityas.

Word by word

नाराचमुख्यैर्निशितैश्च शूलैः (nārācamukhyairniśitaiśca śūlaiḥ) — with chief nārāca arrows and sharp spearsपरश्वधैस्तोमरमुद्गरैश्च (paraśvadhaistomaramudgaraiśca) — with axes, lances, and hammersखड्गैर्गुडैः पर्वतपादपैश्च (khaḍgairguḍaiḥ parvatapādapaiśca) — with swords, iron balls, mountains and treesदिव्यै रथास्त्रैरपि दैत्यसङ्घैः (divyai rathāstrairapi daityasaṅghaiḥ) — even with divine chariot-weapons, by the daitya hordes

२१ नदीधितिर्भिन्नतनुः पपात द्वारं गुहायाः पिहितं समस्तम् । तैरायुधैर्दैत्यभुजप्रयुक्तै- र्गुहामुखे मूर्छित एव पश्चात् ॥ २१॥

nadīdhitirbhinnatanuḥ papāta | dvāraṃ guhāyāḥ pihitaṃ samastam | tairāyudhairdaityabhujaprayuktai | rguhāmukhe mūrchita eva paścāt ||

· हिन्दी

प्रहारोंकी धाराओंसे शरीर छिन्न-भिन्न होकर वह गिर पड़ा; दैत्योंकी भुजाओंसे चलाये गये उन्हीं शस्त्रोंसे गुफाका सारा द्वार अवरुद्ध हो गया, और वीरक गुफाके मुखपर मूर्च्छित हो गया।

His body torn by streams of missiles, he fell; the whole door of the cave was blocked by those very weapons hurled by the daityas' arms — and Vīraka then swooned at the cave's mouth.

Word by word

नदीधितिर्भिन्नतनुः पपात (nadīdhitirbhinnatanuḥ papāta) — with body torn by streams [of weapons], he fellद्वारं गुहायाः पिहितं समस्तम् (dvāraṃ guhāyāḥ pihitaṃ samastam) — the whole door of the cave was blockedतैरायुधैर्दैत्यभुजप्रयुक्तैः (tairāyudhairdaityabhujaprayuktaiḥ) — by those weapons wielded by daitya armsगुहामुखे मूर्छित एव पश्चात् (guhāmukhe mūrchita eva paścāt) — he then swooned right at the cave's mouth

२२ आच्छादितं वीरकमस्त्रजालै- र्दैत्यैश्च सर्वैस्तु मुहूर्तमात्रम् । अपावृतं कर्तुमशक्यमासी- न्निरीक्ष्य देवी दितिजान् सुघोरान् ॥ २२॥

ācchāditaṃ vīrakamastrajālai | rdaityaiśca sarvaistu muhūrtamātram | apāvṛtaṃ kartumaśakyamāsī | nnirīkṣya devī ditijān sughorān ||

· हिन्दी

वीरक सम्पूर्ण दैत्योंके अस्त्रजालसे क्षणभरके लिये आच्छादित हो गया, उन अत्यन्त भयंकर दैत्योंको देखकर द्वारको खुला रखना असम्भव हो गया —

Vīraka being covered over by the nets of weapons of all the daityas for but a moment, it became impossible to keep the door open, seeing those very terrible daityas —

Word by word

आच्छादितं वीरकमस्त्रजालैः (ācchāditaṃ vīrakamastrajālaiḥ) — Vīraka, covered over by nets of weaponsदैत्यैश्च सर्वैस्तु मुहूर्तमात्रम् (daityaiśca sarvaistu muhūrtamātram) — by all the daityas, for but a momentअपावृतं कर्तुमशक्यमासीत् (apāvṛtaṃ kartumaśakyamāsīt) — it became impossible to keep [the door] openनिरीक्ष्य देवी दितिजान् सुघोरान् (nirīkṣya devī ditijān sughorān) — the goddess, beholding the very terrible daityas

२३ भयेन सस्मार पितामहं तु देवी सखीभिः सहिता च विष्णुम् । सैन्यं च मद्वीरवरस्य सर्वं सस्मारयामास गुहान्तरस्था ॥ २३॥

bhayena sasmāra pitāmahaṃ tu | devī sakhībhiḥ sahitā ca viṣṇum | sainyaṃ ca madvīravarasya sarvaṃ | sasmārayāmāsa guhāntarasthā ||

· हिन्दी

भयसे उसने पितामह [ब्रह्मा] का तथा सखियोंसहित विष्णुका स्मरण किया; गुफाके भीतर स्थित उसने अपने वीरवर पुत्रकी सम्पूर्ण सेनाका भी स्मरण किया।

In fear she remembered the Grandsire and, together with her friends, Viṣṇu; and she who was within the cave summoned to mind the entire army of her great hero-son.

Word by word

भयेन सस्मार पितामहं तु (bhayena sasmāra pitāmahaṃ tu) — in fear she remembered the Grandsireदेवी सखीभिः सहिता च विष्णुम् (devī sakhībhiḥ sahitā ca viṣṇum) — the goddess, with her friends, and Viṣṇuसैन्यं च मद्वीरवरस्य सर्वं (sainyaṃ ca madvīravarasya sarvaṃ) — and the entire army of her great hero-sonसस्मारयामास गुहान्तरस्था (sasmārayāmāsa guhāntarasthā) — she, within the cave, summoned to mind

२४ ब्रह्मा तया संस्मृतमात्र एव स्त्रीरूपधारी भगवांश्च विष्णुः । इन्द्रैश्च सर्वैः सह सैन्यकैश्च स्त्रीरूपमास्थाय समागतास्ते ॥ २४॥

brahmā tayā saṃsmṛtamātra eva | strīrūpadhārī bhagavāṃśca viṣṇuḥ | indraiśca sarvaiḥ saha sainyakaiśca | strīrūpamāsthāya samāgatāste ||

· हिन्दी

उसके स्मरण करते ही ब्रह्मा तथा भगवान् विष्णु स्त्रीरूप धारणकर, इन्द्र तथा समस्त देवताओंके साथ सेनासहित स्त्रीरूप धारणकर वहाँ आ गये।

As soon as remembered by her, Brahmā and the illustrious Viṣṇu, assuming the form of women, together with Indra and all the gods with their armies, came there having taken on female form.

Word by word

ब्रह्मा तया संस्मृतमात्र एव (brahmā tayā saṃsmṛtamātra eva) — Brahmā, as soon as remembered by herस्त्रीरूपधारी भगवांश्च विष्णुः (strīrūpadhārī bhagavāṃśca viṣṇuḥ) — and the illustrious Viṣṇu, assuming female formइन्द्रैश्च सर्वैः सह सैन्यकैश्च (indraiśca sarvaiḥ saha sainyakaiśca) — together with Indra and all, with their armiesस्त्रीरूपमास्थाय समागतास्ते (strīrūpamāsthāya samāgatāste) — having taken on female form, they came there

२५ भूत्वा स्त्रियस्ते विविशुस्तदानीं मुनीन्द्रसङ्घाश्च महानुभावाः । सिद्धाश्च नागास्त्वथ गुह्यकाश्च गुहान्तरं पर्वतराजपुत्र्याः ॥ २५॥

bhūtvā striyaste viviśustadānīṃ | munīndrasaṅghāśca mahānubhāvāḥ | siddhāśca nāgāstvatha guhyakāśca | guhāntaraṃ parvatarājaputryāḥ ||

· हिन्दी

उस समय स्त्री बनकर मुनीन्द्रोंके महान् समूह, सिद्ध, नाग तथा गुह्यक भी पर्वतराजकी पुत्रीकी गुफाके भीतर प्रविष्ट हुए।

Becoming women at that time, the great hosts of foremost sages, and the Siddhas and Nāgas and Guhyakas, entered the interior of the mountain-king's daughter's cave.

Word by word

भूत्वा स्त्रियस्ते विविशुस्तदानीं (bhūtvā striyaste viviśustadānīṃ) — having become women, they entered at that timeमुनीन्द्रसङ्घाश्च महानुभावाः (munīndrasaṅghāśca mahānubhāvāḥ) — the great hosts of foremost sagesसिद्धाश्च नागास्त्वथ गुह्यकाश्च (siddhāśca nāgāstvatha guhyakāśca) — and the Siddhas, and Nāgas, and Guhyakasगुहान्तरं पर्वतराजपुत्र्याः (guhāntaraṃ parvatarājaputryāḥ) — into the interior of the mountain-king's daughter's cave

२६ यस्मात्सुराज्यासनसंस्थिताना- मन्तःपुरे सङ्गमनं विरुद्धम् । ततः सहस्राणि नितम्बिनीना- मनन्तसङ्ख्यान्यपि दर्शयन्त्यः ॥ २६॥

yasmātsurājyāsanasaṃsthitānā | mantaḥpure saṅgamanaṃ viruddham | tataḥ sahasrāṇi nitambinīnā | manantasaṅkhyānyapi darśayantyaḥ ||

· हिन्दी

क्योंकि दिव्य राज्यासनपर स्थित पुरुषोंका अन्तःपुरमें संगमन निषिद्ध है — इसलिये वे सहस्रों, वरन् अनन्त संख्यामें नितम्बिनी स्त्रियोंको दिखलाते हुए,

Since, for those seated upon a divine royal throne, union in an inner apartment is forbidden — therefore, displaying thousands, indeed countless, of lovely-hipped women,

Word by word

यस्मात्सुराज्यासनसंस्थितानाम् (yasmātsurājyāsanasaṃsthitānām) — since, for those seated on a divine royal throneअन्तःपुरे सङ्गमनं विरुद्धम् (antaḥpure saṅgamanaṃ viruddham) — union in an inner apartment is forbiddenततः सहस्राणि नितम्बिनीनाम् (tataḥ sahasrāṇi nitambinīnām) — therefore, thousands of lovely-hipped womenअनन्तसङ्ख्यान्यपि दर्शयन्त्यः (anantasaṅkhyānyapi darśayantyaḥ) — displaying, indeed countless in number

२७ रूपाणि दिव्यानि महाद्भुतानि गौर्यै गुहायां तु सवीरकार्यैः । स्त्रियः प्रहृष्टा गिरिराजकन्या गुहान्तरं पर्वतराजपुत्र्याः ॥ २७॥

rūpāṇi divyāni mahādbhutāni | gauryai guhāyāṃ tu savīrakāryaiḥ | striyaḥ prahṛṣṭā girirājakanyā | guhāntaraṃ parvatarājaputryāḥ ||

· हिन्दी

— दिव्य, महाद्भुत रूपोंको — वीरकके सहायकोंसहित गुफामें गौरीको दिखाते हुए; पर्वतराजपुत्री हर्षित हुई, गुफाके भीतर [उन्हें ग्रहण करती हुई]।

— wondrous, divine forms — to Gaurī in the cave, together with those aiding Vīraka's work; the mountain-king's daughter rejoiced, [welcoming them] into the cave's interior.

Word by word

रूपाणि दिव्यानि महाद्भुतानि (rūpāṇi divyāni mahādbhutāni) — divine, most wondrous formsगौर्यै गुहायां तु सवीरकार्यैः (gauryai guhāyāṃ tu savīrakāryaiḥ) — to Gaurī in the cave, with those aiding Vīraka's taskस्त्रियः प्रहृष्टा गिरिराजकन्या (striyaḥ prahṛṣṭā girirājakanyā) — the women [came]; the mountain-king's daughter rejoicedगुहान्तरं पर्वतराजपुत्र्याः (guhāntaraṃ parvatarājaputryāḥ) — into the interior of the mountain-king's daughter's cave

२८ स्त्रीभिःसहस्रैश्च शतैरनेकै- र्नेदुश्च कल्पान्तरमेघघोषाः । भेर्यश्च सङ्ग्रामजयप्रदास्तु ध्माताःसुशङ्खाः सुनितम्बिनीभिः ॥ २८॥

strībhiḥsahasraiśca śatairanekai | rneduśca kalpāntarameghaghoṣāḥ | bheryaśca saṅgrāmajayapradāstu | dhmātāḥsuśaṅkhāḥ sunitambinībhiḥ ||

· हिन्दी

सहस्रों तथा अनेक सैकड़ों स्त्रियोंसे प्रलयकालीन मेघोंकी भाँति दुन्दुभियाँ बज उठीं; संग्राममें विजय देनेवाली भेरियाँ तथा उत्तम शंख उन नितम्बिनी स्त्रियोंने बजाये।

With women in their thousands and many hundreds, drums resounded like the clouds of the world's dissolution; and war-drums that grant victory in battle, and fine conches, were sounded by those lovely-hipped women.

Word by word

स्त्रीभिःसहस्रैश्च शतैरनेकैः (strībhiḥsahasraiśca śatairanekaiḥ) — with women in thousands and many hundredsनेदुश्च कल्पान्तरमेघघोषाः (neduśca kalpāntarameghaghoṣāḥ) — drums resounded like the clouds of dissolutionभेर्यश्च सङ्ग्रामजयप्रदास्तु (bheryaśca saṅgrāmajayapradāstu) — and war-drums granting victory in battleध्माताःसुशङ्खाः सुनितम्बिनीभिः (dhmātāḥsuśaṅkhāḥ sunitambinībhiḥ) — fine conches were blown by those lovely-hipped women

२९ मूर्छां विहायाद्भुत चण्डवीर्यः स वीरको वै पुरतः स्थितस्तु । प्रगृह्य शस्त्राणि महारथानां तैरेव शस्त्रैर्दितिजान् जघान ॥ २९॥

mūrchāṃ vihāyādbhuta caṇḍavīryaḥ | sa vīrako vai purataḥ sthitastu | pragṛhya śastrāṇi mahārathānāṃ | taireva śastrairditijān jaghāna ||

· हिन्दी

अद्भुत प्रचण्ड पराक्रमवाला वीरक मूर्च्छा त्यागकर आगे खड़ा हो गया; महारथियोंके शस्त्रोंको ग्रहणकर उन्हीं शस्त्रोंसे उसने दैत्योंका वध किया।

Vīraka, of wondrous fierce valour, abandoning his swoon, stood before them; seizing the weapons of great chariot-warriors, with those very weapons he slew the daityas.

Word by word

मूर्छां विहायाद्भुत चण्डवीर्यः (mūrchāṃ vihāyādbhuta caṇḍavīryaḥ) — abandoning his swoon, of wondrous fierce valourस वीरको वै पुरतः स्थितस्तु (sa vīrako vai purataḥ sthitastu) — that Vīraka stood indeed before themप्रगृह्य शस्त्राणि महारथानां (pragṛhya śastrāṇi mahārathānāṃ) — seizing the weapons of great chariot-warriorsतैरेव शस्त्रैर्दितिजान् जघान (taireva śastrairditijān jaghāna) — with those very weapons he slew the daityas

३० ब्राह्मी ततो दण्डकरा विरुद्धा गौरी तदा क्रोधपरीतचेताः । नारायणी शङ्खगदासुचक्र- धनुर्द्धरा पूरितबाहुदण्डा ॥ ३०॥

brāhmī tato daṇḍakarā viruddhā | gaurī tadā krodhaparītacetāḥ | nārāyaṇī śaṅkhagadāsucakra | dhanurddharā pūritabāhudaṇḍā ||

· हिन्दी

तब ब्राह्मी दण्ड लेकर आगे आयीं, और क्रोधसे व्याप्त चित्तवाली गौरी भी; शंख, गदा, चक्र तथा धनुष धारण की हुई नारायणी, अपनी भुजाओंको भरे हुए —

Then Brāhmī came forth with rod in hand, and Gaurī, her mind seized with anger; Nārāyaṇī, bearing conch, mace, discus, and bow, her mighty arms filled [with weapons] —

Word by word

ब्राह्मी ततो दण्डकरा विरुद्धा (brāhmī tato daṇḍakarā viruddhā) — then Brāhmī, rod in hand, hostileगौरी तदा क्रोधपरीतचेताः (gaurī tadā krodharītacetāḥ) — and Gaurī then, her mind seized with angerनारायणी शङ्खगदासुचक्र (nārāyaṇī śaṅkhagadāsucakra) — Nārāyaṇī, with conch, mace, and discusधनुर्द्धरा पूरितबाहुदण्डा (dhanurddharā pūritabāhudaṇḍā) — bow-bearing, her arms filled [with weapons]

३१ विनिर्ययौ लाङ्गलदण्डहस्ता व्योमालका काञ्चनतुल्यवर्णा । धारासहस्राकुलमुग्रवेगं बैडौजसी वज्रकरा तदानीम् ॥ ३१॥

viniryayau lāṅgaladaṇḍahastā | vyomālakā kāñcanatulyavarṇā | dhārāsahasrākulamugravegaṃ | baiḍaujasī vajrakarā tadānīm ||

· हिन्दी

वह हाथमें हलदण्ड लेकर निकली, आकाशके समान केशोंवाली, स्वर्णके समान वर्णवाली; सहस्रों धाराओंसे व्याप्त, उग्रवेगवाली, उस समय वैद्योजसी [इन्द्राणी] वज्र हाथमें लिये।

She issued forth with plough-staff in hand, her tresses like the sky, of golden hue; amid a thousand streaming torrents, of fierce speed, the wife of Vidyaujas [Indrāṇī], the thunderbolt in her hand, at that moment.

Word by word

विनिर्ययौ लाङ्गलदण्डहस्ता (viniryayau lāṅgaladaṇḍahastā) — she issued forth, plough-staff in handव्योमालका काञ्चनतुल्यवर्णा (vyomālakā kāñcanatulyavarṇā) — her tresses sky-like, of golden hueधारासहस्राकुलमुग्रवेगं (dhārāsahasrākulamugravegaṃ) — thronged with a thousand torrents, of fierce speedबैडौजसी वज्रकरा तदानीम् (baiḍaujasī vajrakarā tadānīm) — the wife of Vidyaujas, thunderbolt in hand, at that time

३२ सहस्रनेत्रा युधि सुस्थिरा च सुदुर्जया दैत्यशतैरधृष्या । वैश्वानरी शक्तिरसौम्यवक्त्रा याम्या च दण्डोद्यतपाणिरुग्रा ॥ ३२॥

sahasranetrā yudhi susthirā ca | sudurjayā daityaśatairadhṛṣyā | vaiśvānarī śaktirasaumyavaktrā | yāmyā ca daṇḍodyatapāṇirugrā ||

· हिन्दी

सहस्रनेत्रा, युद्धमें सुस्थिर, अत्यन्त दुर्जय, सैकड़ों दैत्योंसे भी अधृष्य — वैश्वानरी शक्ति, कठोर मुखवाली, और उग्र याम्या, हाथमें दण्ड उठाये हुए।

Thousand-eyed, ever steady in battle, very hard to conquer, unassailable by hundreds of daityas — Vaiśvānarī, the Śakti of stern countenance, and fierce Yāmyā, her rod raised in hand.

Word by word

सहस्रनेत्रा युधि सुस्थिरा च (sahasranetrā yudhi susthirā ca) — thousand-eyed, and steady in battleसुदुर्जया दैत्यशतैरधृष्या (sudurjayā daityaśatairadhṛṣyā) — very hard to conquer, unassailable by hundreds of daityasवैश्वानरी शक्तिरसौम्यवक्त्रा (vaiśvānarī śaktirasaumyavaktrā) — Vaiśvānarī Śakti, of stern countenanceयाम्या च दण्डोद्यतपाणिरुग्रा (yāmyā ca daṇḍodyatapāṇirugrā) — and fierce Yāmyā, her rod raised in hand

३३ सुतीक्ष्णखङ्गोद्यतपाणिरूपा समाययौ नैरृतिघोरचापा । तोयालिका वारणपाशहस्ता विनिर्गता युद्धमभीप्समाना ॥ ३३॥

sutīkṣṇakhaṅgodyatapāṇirūpā | samāyayau nairṛtighoracāpā | toyālikā vāraṇapāśahastā | vinirgatā yuddhamabhīpsamānā ||

· हिन्दी

अत्यन्त तीक्ष्ण खड्ग हाथमें उठाये हुए, घोर धनुष धारण किये हुए नैर्ऋती आयीं; वारुणपाश हाथमें लिये हुए तोयालिका युद्धकी अभिलाषासे निकल पड़ीं।

With a most sharp sword raised in hand and shape, Nairṛtī came, bearing a terrible bow; Tōyālikā, with Varuṇa's noose in hand, came forth, eager for battle.

Word by word

सुतीक्ष्णखङ्गोद्यतपाणिरूपा (sutīkṣṇakhaṅgodyatapāṇirūpā) — her form and hand bearing a most sharp raised swordसमाययौ नैरृतिघोरचापा (samāyayau nairṛtighoracāpā) — Nairṛtī came, with a terrible bowतोयालिका वारणपाशहस्ता (toyālikā vāraṇapāśahastā) — Tōyālikā, Varuṇa's noose in handविनिर्गता युद्धमभीप्समाना (vinirgatā yuddhamabhīpsamānā) — came forth, eager for battle

३४ प्रचण्डवातप्रभवा च देवी क्षुधावपुस्त्वङ्कुशपाणिरेव । कल्पान्तवह्निप्रतिमां गदां च पाणौ गृहीत्वा धनदोद्भवा च ॥ ३४॥

pracaṇḍavātaprabhavā ca devī | kṣudhāvapustvaṅkuśapāṇireva | kalpāntavahnipratimāṃ gadāṃ ca | pāṇau gṛhītvā dhanadodbhavā ca ||

· हिन्दी

प्रचण्ड वायुसे उत्पन्न देवी, भूखसे कृशकाय, हाथमें अंकुश लिये हुए; तथा धनदसे उत्पन्न देवी, कल्पान्ताग्निके समान गदा हाथमें लिये हुए —

The goddess born of fierce wind, her body gaunt with hunger, a goad in hand; and she born of Dhanada, holding in hand a mace like the fire of universal dissolution —

Word by word

प्रचण्डवातप्रभवा च देवी (pracaṇḍavātaprabhavā ca devī) — the goddess born of fierce windक्षुधावपुस्त्वङ्कुशपाणिरेव (kṣudhāvapustvaṅkuśapāṇireva) — her body gaunt with hunger, a goad in handकल्पान्तवह्निप्रतिमां गदां च (kalpāntavahnipratimāṃ gadāṃ ca) — and a mace resembling the fire of dissolutionपाणौ गृहीत्वा धनदोद्भवा च (pāṇau gṛhītvā dhanadodbhavā ca) — held in hand, she born of Dhanada

३५ यक्षेश्वरी तीक्ष्णमुखा विरूपा नखायुधा नागभयङ्करी च । एतास्तथान्याः शतशो हि देव्यः सुनिर्गताः सङ्कुलयुद्धभूमिम् ॥ ३५॥

yakṣeśvarī tīkṣṇamukhā virūpā | nakhāyudhā nāgabhayaṅkarī ca | etāstathānyāḥ śataśo hi devyaḥ | sunirgatāḥ saṅkulayuddhabhūmim ||

· हिन्दी

यक्षेश्वरी, तीक्ष्ण मुखवाली, कुरूपा, नखरूप आयुधोंवाली, नागके समान भयंकर — ये तथा इसी प्रकारकी सैकड़ों अन्य देवियाँ सङ्कुल युद्धभूमिमें निकल पड़ीं।

Yakṣeśvarī, sharp-faced, misshapen, armed with talons, terrible as a serpent — these and hundreds of other such goddesses came forth into the crowded battlefield.

Word by word

यक्षेश्वरी तीक्ष्णमुखा विरूपा (yakṣeśvarī tīkṣṇamukhā virūpā) — Yakṣeśvarī, sharp-faced, misshapenनखायुधा नागभयङ्करी च (nakhāyudhā nāgabhayaṅkarī ca) — armed with talons, terrible as a serpentएतास्तथान्याः शतशो हि देव्यः (etāstathānyāḥ śataśo hi devyaḥ) — these and hundreds of other such goddessesसुनिर्गताः सङ्कुलयुद्धभूमिम् (sunirgatāḥ saṅkulayuddhabhūmim) — came forth into the crowded battlefield

३६ दृष्ट्वा च तत्सैन्यमनन्तपारं विवर्णवर्णाश्च सुविस्मिताश्च । समाकुलाः सञ्चकिता भयाद्वै देव्यो बभूवुर्हृदि दीनसत्त्वाः ॥ ३६॥

dṛṣṭvā ca tatsainyamanantapāraṃ | vivarṇavarṇāśca suvismitāśca | samākulāḥ sañcakitā bhayādvai | devyo babhūvurhṛdi dīnasattvāḥ ||

· हिन्दी

उस अनन्त सेनाको देखकर विवर्ण-मुखी तथा अत्यन्त विस्मित, व्याकुल, भयसे संत्रस्त वे देवियाँ हृदयसे दीन हो गयीं।

Seeing that boundless army, pale of face and utterly astonished, agitated, terrified with fear, the goddesses became faint of heart.

Word by word

दृष्ट्वा च तत्सैन्यमनन्तपारं (dṛṣṭvā ca tatsainyamanantapāraṃ) — seeing that boundless armyविवर्णवर्णाश्च सुविस्मिताश्च (vivarṇavarṇāśca suvismitāśca) — pale-faced and utterly astonishedसमाकुलाः सञ्चकिता भयाद्वै (samākulāḥ sañcakitā bhayādvai) — agitated, terrified indeed with fearदेव्यो बभूवुर्हृदि दीनसत्त्वाः (devyo babhūvurhṛdi dīnasattvāḥ) — the goddesses became faint of heart

३७ चक्रुः समाधाय मनः समस्ताः ता देववध्वो विधिशक्तिमुख्याः । सुसम्मतत्वेन गिरीशपुत्र्याः सेनापतिर्वीरसुघोरवीर्यः ॥ ३७॥

cakruḥ samādhāya manaḥ samastāḥ | tā devavadhvo vidhiśaktimukhyāḥ | susammatatvena girīśaputryāḥ | senāpatirvīrasughoravīryaḥ ||

· हिन्दी

विधिशक्ति [ब्राह्मी] आदिको आगे रखकर वे सभी देवपत्नियाँ मनको समाहित करके — गिरीशपुत्रीकी सम्मतिसे, प्रचण्ड पराक्रम तथा घोर वीर्यवाले सेनापतिको [अपना नेता बनाया]।

All those wives of the gods, headed by Brāhmī the Śakti of Vidhi [Brahmā], composing their minds — with the mountain-king's daughter's ready assent, [they made] the general of fierce valour and terrible might [their leader].

Word by word

चक्रुः समाधाय मनः समस्ताः (cakruḥ samādhāya manaḥ samastāḥ) — all of them, composing their minds, made [him leader]ता देववध्वो विधिशक्तिमुख्याः (tā devavadhvo vidhiśaktimukhyāḥ) — those wives of gods, headed by Vidhi's Śaktiसुसम्मतत्वेन गिरीशपुत्र्याः (susammatatvena girīśaputryāḥ) — with the ready assent of the mountain-lord's daughterसेनापतिर्वीरसुघोरवीर्यः (senāpatirvīrasughoravīryaḥ) — [made him] general, the hero of fierce, terrible might

३८ चक्रुर्महायुद्धमभूतपूर्वं निधाय बुद्धौ दितिजाः प्रधानाः । निवर्तनं मृत्युमथात्मनश्च नारीभिरन्ये वरदानसत्त्वाः ॥ ३८॥

cakrurmahāyuddhamabhūtapūrvaṃ | nidhāya buddhau ditijāḥ pradhānāḥ | nivartanaṃ mṛtyumathātmanaśca | nārībhiranye varadānasattvāḥ ||

· हिन्दी

प्रधान दैत्योंने मनमें निवृत्ति अथवा अपनी मृत्युका ही निश्चय करके अभूतपूर्व महायुद्ध छेड़ दिया; वरदानसे सम्पन्न कुछ अन्य दैत्य उन स्त्रियोंके साथ [लड़ते रहे]।

The chief daityas, having resolved in mind either on retreat or on their own death, waged an unprecedented great battle; some others, endowed with boons, [fought on] against the women.

Word by word

चक्रुर्महायुद्धमभूतपूर्वं (cakrurmahāyuddhamabhūtapūrvaṃ) — they waged an unprecedented great battleनिधाय बुद्धौ दितिजाः प्रधानाः (nidhāya buddhau ditijāḥ pradhānāḥ) — the chief daityas, having resolved in mindनिवर्तनं मृत्युमथात्मनश्च (nivartanaṃ mṛtyumathātmanaśca) — either retreat, or their own deathनारीभिरन्ये वरदानसत्त्वाः (nārībhiranye varadānasattvāḥ) — others, endowed with boons, against the women

३९ अत्यद्भुतं तत्र चकार युद्धं गौरी तदानीं सहिता सखीभिः । कृत्वा रणे चाद्भुतबुद्धिशौण्डं सेनापतिं वीरकघोरवीर्यम् ॥ ३९॥

atyadbhutaṃ tatra cakāra yuddhaṃ | gaurī tadānīṃ sahitā sakhībhiḥ | kṛtvā raṇe cādbhutabuddhiśauṇḍaṃ | senāpatiṃ vīrakaghoravīryam ||

· हिन्दी

वहाँ तब अत्यन्त अद्भुत युद्ध हुआ; तब सखियोंसहित गौरीने उस युद्धमें अद्भुत बुद्धिसे उन्मत्त, घोर पराक्रमवाले वीरकको अपना सेनापति बनाकर [युद्ध किया]।

A most wondrous battle occurred there then; Gaurī, then accompanied by her friends, having made in that battle, as her general, Vīraka — intoxicated with wondrous prowess and terrible might.

Word by word

अत्यद्भुतं तत्र चकार युद्धं (atyadbhutaṃ tatra cakāra yuddhaṃ) — a most wondrous battle occurred thereगौरी तदानीं सहिता सखीभिः (gaurī tadānīṃ sahitā sakhībhiḥ) — Gaurī then, accompanied by her friendsकृत्वा रणे चाद्भुतबुद्धिशौण्डं (kṛtvā raṇe cādbhutabuddhiśauṇḍaṃ) — having made, in that battle, [him] intoxicated with wondrous prowessसेनापतिं वीरकघोरवीर्यम् (senāpatiṃ vīrakaghoravīryam) — her general — Vīraka, of terrible might

४० हिरण्यनेत्रात्मज एव भूप- श्चक्रे महाव्यूहमरं सुकर्मा । सम्भाव्य विष्णुं च निरीक्ष्य याम्यां सुदारुणं तद्गिलनामधेयम् ॥ ४०॥

hiraṇyanetrātmaja eva bhūpa | ścakre mahāvyūhamaraṃ sukarmā | sambhāvya viṣṇuṃ ca nirīkṣya yāmyāṃ | sudāruṇaṃ tadgilanāmadheyam ||

· हिन्दी

हिरण्यनेत्रके पुत्र उस राजाने स्वयं ही, सुकर्मा होकर, शीघ्र एक विशाल व्यूहकी रचना की; विष्णुकी सम्भावना करके तथा याम्याको देखकर उसने अत्यन्त भयंकर, 'गिल' नामक [दैत्य]को नियुक्त किया।

The son of Hiraṇyanetra himself, that king, skilled in action, swiftly arrayed a great battle-formation; having taken Viṣṇu into account and beholding Yāmyā, he appointed one most terrible, named 'the Swallower.'

Word by word

हिरण्यनेत्रात्मज एव भूपः (hiraṇyanetrātmaja eva bhūpaḥ) — the son of Hiraṇyanetra himself, that kingचक्रे महाव्यूहमरं सुकर्मा (cakre mahāvyūhamaraṃ sukarmā) — skilled in action, swiftly arrayed a great formationसम्भाव्य विष्णुं च निरीक्ष्य याम्यां (sambhāvya viṣṇuṃ ca nirīkṣya yāmyāṃ) — having considered Viṣṇu, and beholding Yāmyāसुदारुणं तद्गिलनामधेयम् (sudāruṇaṃ tadgilanāmadheyam) — he appointed that most terrible one, named the Swallower

४१ मुखं करालं विधिसेवयाऽस्य तस्मिन् कृते भगवानाजगाम । कल्पान्तघोरार्कसहस्रकान्ति- कीर्णञ्च वै कुपितः कृत्तिवासाः ॥ ४१॥

mukhaṃ karālaṃ vidhisevayā'sya | tasmin kṛte bhagavānājagāma | kalpāntaghorārkasahasrakānti | kīrṇañca vai kupitaḥ kṛttivāsāḥ ||

· हिन्दी

विधिकी सेवासे उसका मुख भयंकर तथा विकराल हो गया; ऐसा होनेपर भगवान् [विष्णु] आये; कल्पान्तके घोर सहस्र सूर्योंकी कान्तिसे व्याप्त, कुपित होकर कृत्तिवासा [शिव] भी [आये]।

His mouth became gaping and terrible by the working of fate; when that was done, the Bhagavān arrived; and, blazing with the splendour of a thousand suns of universal dissolution, enraged, Kṛttivāsa too [came].

Word by word

मुखं करालं विधिसेवयाऽस्य (mukhaṃ karālaṃ vidhisevayā'sya) — his mouth became gaping, by the working of fateतस्मिन् कृते भगवानाजगाम (tasmin kṛte bhagavānājagāma) — when that was done, the Bhagavān arrivedकल्पान्तघोरार्कसहस्रकान्ति (kalpāntaghorārkasahasrakānti) — with the terrible splendour of a thousand suns of dissolutionकीर्णञ्च वै कुपितः कृत्तिवासाः (kīrṇañca vai kupitaḥ kṛttivāsāḥ) — pervaded, enraged, Kṛttivāsa too

४२ गते ततो वर्षसहस्रमात्रे तमागतं प्रेक्ष्य महेश्वरं च । चक्रुर्महायुद्धमतीवमात्रं नार्यः प्रहृष्टाः सह वीरकेण ॥ ४२॥

gate tato varṣasahasramātre | tamāgataṃ prekṣya maheśvaraṃ ca | cakrurmahāyuddhamatīvamātraṃ | nāryaḥ prahṛṣṭāḥ saha vīrakeṇa ||

· हिन्दी

तब पूरे हजार वर्ष बीत जानेपर, उन महेश्वरको आया हुआ देखकर वीरकसहित हर्षित हुई उन स्त्रियोंने अत्यन्त बड़ा युद्ध किया।

Then, after a full thousand years had passed, seeing that Maheśvara had arrived, they waged an exceedingly great battle, the women rejoicing, together with Vīraka.

Word by word

गते ततो वर्षसहस्रमात्रे (gate tato varṣasahasramātre) — then, after a full thousand years had passedतमागतं प्रेक्ष्य महेश्वरं च (tamāgataṃ prekṣya maheśvaraṃ ca) — beholding that Maheśvara arrivedचक्रुर्महायुद्धमतीवमात्रं (cakrurmahāyuddhamatīvamātraṃ) — they waged an exceedingly great battleनार्यः प्रहृष्टाः सह वीरकेण (nāryaḥ prahṛṣṭāḥ saha vīrakeṇa) — the women, rejoicing, together with Vīraka

४३ प्रणम्य गौरी गिरिशं च मूर्ध्ना सन्दर्शयन् भर्तुरतीव शौर्यमम् । गौरी प्रयुद्धं च चकार हृष्टा हरस्ततः पर्वतराजपुत्रीम् ॥ ४३॥

praṇamya gaurī giriśaṃ ca mūrdhnā | sandarśayan bharturatīva śauryamam | gaurī prayuddhaṃ ca cakāra hṛṣṭā | harastataḥ parvatarājaputrīm ||

· हिन्दी

मस्तकसे गिरीशको प्रणामकर, अपने पतिका अत्यन्त पराक्रम दिखलाती हुई गौरीने हर्षपूर्वक आगे भी युद्ध किया; तब हरने पर्वतराजपुत्रीको [अपनी ओर खींच लिया]।

Bowing her head in homage to Giriśa, Gaurī, displaying her husband's very great valour, joyfully waged battle further; then Hara [drew] the mountain-king's daughter [to himself].

Word by word

प्रणम्य गौरी गिरिशं च मूर्ध्ना (praṇamya gaurī giriśaṃ ca mūrdhnā) — Gaurī, bowing her head to Giriśaसन्दर्शयन् भर्तुरतीव शौर्यम् (sandarśayan bharturatīva śauryam) — displaying her husband's very great valourगौरी प्रयुद्धं च चकार हृष्टा (gaurī prayuddhaṃ ca cakāra hṛṣṭā) — Gaurī, joyful, waged battle furtherहरस्ततः पर्वतराजपुत्रीम् (harastataḥ parvatarājaputrīm) — then Hara [drew to him] the mountain-king's daughter

४४ कण्ठे गृहीत्वा तु गुहां प्रविष्टो रमासहस्राणि विसर्जितानि । गौरी च सम्मानशतैः प्रपूज्य गुहामुखे वीरकमेव स्थापयन् ॥ ४४॥

kaṇṭhe gṛhītvā tu guhāṃ praviṣṭo | ramāsahasrāṇi visarjitāni | gaurī ca sammānaśataiḥ prapūjya | guhāmukhe vīrakameva sthāpayan ||

· हिन्दी

कण्ठसे पकड़कर वह गुफामें प्रविष्ट हुआ; सहस्रों रमाएँ [स्त्रियाँ] विदा कर दी गयीं; और गौरीने सैकड़ों सम्मानोंसे उन्हें पूजकर वीरकको गुफाके द्वारपर स्थापित किया।

Taking her by the neck, he entered the cave; the thousand Ramās were dismissed; and Gaurī, having honoured them with hundreds of tokens of esteem, stationed Vīraka at the cave's mouth.

Word by word

कण्ठे गृहीत्वा तु गुहां प्रविष्टो (kaṇṭhe gṛhītvā tu guhāṃ praviṣṭo) — taking her by the neck, he entered the caveरमासहस्राणि विसर्जितानि (ramāsahasrāṇi visarjitāni) — the thousand Ramās [women] were dismissedगौरी च सम्मानशतैः प्रपूज्य (gaurī ca sammānaśataiḥ prapūjya) — and Gaurī, honouring them with hundreds of tokens of esteemगुहामुखे वीरकमेव स्थापयन् (guhāmukhe vīrakameva sthāpayan) — stationed Vīraka right at the cave's mouth

४५ ततो न गौरीं गिरिशं च दृष्ट्वा- सुरेश्वरो नीतिविचक्षणो हि । द्रुतं स्वदूतं विधसाख्यमेव स प्रेषयामास शिवोपकण्ठम् ॥ ४५॥

tato na gaurīṃ giriśaṃ ca dṛṣṭvā | sureśvaro nītivicakṣaṇo hi | drutaṃ svadūtaṃ vidhasākhyameva | sa preṣayāmāsa śivopakaṇṭham ||

· हिन्दी

तब गौरी तथा गिरीशको न देखकर नीतिमें निपुण उस असुरेश्वरने शीघ्र ही शिवजीके पास विधस नामक अपना दूत भेजा।

Then, not seeing Gaurī and Giriśa [on the field], the lord of the asuras, skilled in policy, swiftly sent his own envoy, named Vidhasa, to the presence of Śiva.

Word by word

ततो न गौरीं गिरिशं च दृष्ट्वा (tato na gaurīṃ giriśaṃ ca dṛṣṭvā) — then, not seeing Gaurī and Giriśaसुरेश्वरो नीतिविचक्षणो हि (sureśvaro nītivicakṣaṇo hi) — the lord of asuras, indeed skilled in policyद्रुतं स्वदूतं विधसाख्यमेव (drutaṃ svadūtaṃ vidhasākhyameva) — swiftly, his own envoy, named Vidhasaस प्रेषयामास शिवोपकण्ठम् (sa preṣayāmāsa śivopakaṇṭham) — he sent to the presence of Śiva

४६ तैस्तैः प्रहारैरपि जर्जराङ्ग- स्तस्मिन् रणे देवगणेरितैर्यः । जगाद वाक्यं तु सगर्वमुग्रं प्रविश्य शम्भुं प्रणिपत्य मूर्ध्ना ॥ ४६॥

taistaiḥ prahārairapi jarjarāṅga | stasmin raṇe devagaṇeritairyaḥ | jagāda vākyaṃ tu sagarvamugraṃ | praviśya śambhuṃ praṇipatya mūrdhnā ||

· हिन्दी

उस युद्धमें देवगणोंके प्रहारोंसे बार-बार जर्जरित अंगोंवाला वह, शम्भुके समीप प्रविष्ट होकर तथा मस्तकसे प्रणामकर, गर्वयुक्त उग्र वचन बोला।

His limbs battered by blow after blow inflicted in that battle by the hosts of gods, he spoke a proud and fierce speech, having entered and bowed his head to Śambhu.

Word by word

तैस्तैः प्रहारैरपि जर्जराङ्गः (taistaiḥ prahārairapi jarjarāṅgaḥ) — his limbs battered by blow after blowतस्मिन् रणे देवगणेरितैर्यः (tasmin raṇe devagaṇeritairyaḥ) — in that battle, inflicted by the hosts of godsजगाद वाक्यं तु सगर्वमुग्रं (jagāda vākyaṃ tu sagarvamugraṃ) — he spoke a speech, proud and fierceप्रविश्य शम्भुं प्रणिपत्य मूर्ध्ना (praviśya śambhuṃ praṇipatya mūrdhnā) — having entered and bowed his head to Śambhu

दूत उवाच — The envoy spoke: दूत बोला:

४७ सम्प्रेषितोऽहं विविशे गुहां तु ह्येषोऽन्धकस्त्वां समुवाच वाक्यम् । नार्या न कार्यं तव किञ्चिदस्ति- विमुञ्च नारीं तरुणीं सुरूपाम् ॥ ४७॥

sampreṣito'haṃ viviśe guhāṃ tu | hyeṣo'ndhakastvāṃ samuvāca vākyam | nāryā na kāryaṃ tava kiñcidasti | vimuñca nārīṃ taruṇīṃ surūpām ||

· हिन्दी

दूत बोला — मैं भेजा गया हूँ, और इस गुफामें प्रविष्ट हुआ हूँ; इस अन्धकने आपको यह वचन कहा है — तुम्हें स्त्रीसे कुछ भी प्रयोजन नहीं है, इस तरुणी सुरूपा नारीको त्याग दो।

The envoy spoke: 'I have been sent, and have entered this cave; this Andhaka has spoken this word to you: You have no business at all with the woman — release this young, beautiful woman.'

Word by word

सम्प्रेषितोऽहं विविशे गुहां तु (sampreṣito'haṃ viviśe guhāṃ tu) — I, having been sent, have entered this caveह्येषोऽन्धकस्त्वां समुवाच वाक्यम् (hyeṣo'ndhakastvāṃ samuvāca vākyam) — this Andhaka has spoken this word to youनार्या न कार्यं तव किञ्चिदस्ति (nāryā na kāryaṃ tava kiñcidasti) — you have no business at all with the womanविमुञ्च नारीं तरुणीं सुरूपाम् (vimuñca nārīṃ taruṇīṃ surūpām) — release the young, beautiful woman

४८ प्रायो भवांस्तापसस्तज्जुषस्व क्षान्तं मया यत्कमनीयमन्तः । मुनिर्विरोधव्य इति प्रचिन्त्य न त्वं मुनिस्तापस किं तु शत्रुः ॥ ४८॥

prāyo bhavāṃstāpasastajjuṣasva | kṣāntaṃ mayā yatkamanīyamantaḥ | munirvirodhavya iti pracintya | na tvaṃ munistāpasa kiṃ tu śatruḥ ||

· हिन्दी

'प्रायः आप तपस्वीको उसीका सेवन करना चाहिये — 'मुनिसे विरोध नहीं करना चाहिये' ऐसा सोचकर मैंने भीतर जो सहनीय था, वह सहन किया; परन्तु तुम मुनि-तपस्वी नहीं हो, किन्तु शत्रु हो।'

'For the most part you, an ascetic, should hold to that role — whatever was tolerable within, I have tolerated, thinking, "a sage is not to be opposed"; but you are no ascetic sage — you are an enemy!'

Word by word

प्रायो भवांस्तापसस्तज्जुषस्व (prāyo bhavāṃstāpasastajjuṣasva) — for the most part you, an ascetic, should keep to thatक्षान्तं मया यत्कमनीयमन्तः (kṣāntaṃ mayā yatkamanīyamantaḥ) — whatever was tolerable within, was tolerated by meमुनिर्विरोधव्य इति प्रचिन्त्य (munirvirodhavya iti pracintya) — thinking, 'a sage is not to be opposed'न त्वं मुनिस्तापस किं तु शत्रुः (na tvaṃ munistāpasa kiṃ tu śatruḥ) — you are no ascetic sage — but rather an enemy

४९ अतीव दैत्येषु महाविरोधी युध्यस्व वेगेन मया प्रमथ्य । नयामि पातालतलानुरूपं यमक्षयं तापस धूर्त्त हि त्वाम् ॥ ४९॥

atīva daityeṣu mahāvirodhī | yudhyasva vegena mayā pramathya | nayāmi pātālatalānurūpaṃ | yamakṣayaṃ tāpasa dhūrtta hi tvām ||

· हिन्दी

'दैत्योंके अत्यन्त महाविरोधी, शीघ्रतासे मेरे साथ युद्ध करो — तुम्हें मसलकर, हे धूर्त तापस, मैं तुम्हें पातालके योग्य यमके क्षयस्थानतक पहुँचा दूँगा।'

'Exceedingly hostile among the daityas, fight with me swiftly — having crushed you, I shall lead you, deceitful ascetic, down to a place befitting Pātāla, to Yama's destruction.'

Word by word

अतीव दैत्येषु महाविरोधी (atīva daityeṣu mahāvirodhī) — exceedingly hostile among the daityasयुध्यस्व वेगेन मया प्रमथ्य (yudhyasva vegena mayā pramathya) — fight swiftly, crushed by meनयामि पातालतलानुरूपं (nayāmi pātālatalānurūpaṃ) — I shall lead you to a place befitting Pātālaयमक्षयं तापस धूर्त्त हि त्वाम् (yamakṣayaṃ tāpasa dhūrtta hi tvām) — to Yama's destruction, deceitful ascetic

सनत्कुमार उवाच — Sanatkumāra spoke: सनत्कुमारजी बोले:

५० एतद्वचो दूतमुखान्निशम्य कपालमाली तमुवाच कोपात् । ज्वलन्विषादेन महांस्त्रिनेत्रः सतां गतिर्दुष्टमदप्रहर्ता ॥ ५०॥

etadvaco dūtamukhānniśamya | kapālamālī tamuvāca kopāt | jvalanviṣādena mahāṃstrinetraḥ | satāṃ gatirduṣṭamadaprahartā ||

· हिन्दी

सनत्कुमारजी बोले — दूतके मुखसे यह वचन सुनकर कपालमाली [शिव] ने क्रोधसे उससे कहा — शोकाग्निसे प्रज्वलित, महान् त्रिनेत्र, सज्जनोंके शरण्य, दुष्टोंके मदको नष्ट करनेवाले।

Sanatkumāra spoke: Hearing this speech from the envoy's mouth, the one garlanded with skulls spoke to him in anger — blazing with disdain, the great three-eyed one, refuge of the good, destroyer of the pride of the wicked.

Word by word

एतद्वचो दूतमुखान्निशम्य (etadvaco dūtamukhānniśamya) — hearing this speech from the envoy's mouthकपालमाली तमुवाच कोपात् (kapālamālī tamuvāca kopāt) — the one garlanded with skulls spoke to him in angerज्वलन्विषादेन महांस्त्रिनेत्रः (jvalanviṣādena mahāṃstrinetraḥ) — blazing with disdain, the great three-eyed oneसतां गतिर्दुष्टमदप्रहर्ता (satāṃ gatirduṣṭamadaprahartā) — refuge of the good, destroyer of the pride of the wicked

शिव उवाच — Śiva spoke: शिवजी बोले:

५१ व्यक्तं वचस्ते तदतीव चोग्रं प्रोक्तं हि तत्त्वं त्वरितं प्रयाहि । कुरुष्व युद्धं हि मया प्रसह्य यदि प्रशक्तोऽसि बलेन हि त्वम् ॥ ५१॥

vyaktaṃ vacaste tadatīva cograṃ | proktaṃ hi tattvaṃ tvaritaṃ prayāhi | kuruṣva yuddhaṃ hi mayā prasahya | yadi praśakto'si balena hi tvam ||

· हिन्दी

शिवजी बोले — 'तुम्हारा वचन स्पष्टतः अत्यन्त उग्र है। जो सच बात कही गयी, उसे लेकर शीघ्र जाओ; यदि तुम बलसे समर्थ हो तो बलपूर्वक मेरे साथ युद्ध करो।'

Śiva spoke: 'Your speech is plainly and exceedingly harsh. What has truly been said, go quickly and convey: wage war upon me by force, if indeed you are capable through strength.'

Word by word

व्यक्तं वचस्ते तदतीव चोग्रं (vyaktaṃ vacaste tadatīva cograṃ) — your speech is plainly and exceedingly harshप्रोक्तं हि तत्त्वं त्वरितं प्रयाहि (proktaṃ hi tattvaṃ tvaritaṃ prayāhi) — what has truly been said — go quicklyकुरुष्व युद्धं हि मया प्रसह्य (kuruṣva yuddhaṃ hi mayā prasahya) — wage war upon me indeed by forceयदि प्रशक्तोऽसि बलेन हि त्वम् (yadi praśakto'si balena hi tvam) — if you are indeed capable through strength

५२ यः स्यादशक्तो भुवि तस्य कोऽर्थो दारैर्धनैर्वा सुमनोहरैश्च । आयान्तु दैत्याश्च बलेन मत्ता विचार्यमेवं तु कृतं मयैतत् ॥ ५२॥

yaḥ syādaśakto bhuvi tasya ko'rtho | dārairdhanairvā sumanoharaiśca | āyāntu daityāśca balena mattā | vicāryamevaṃ tu kṛtaṃ mayaitat ||

· हिन्दी

'इस पृथ्वीपर जो अशक्त है, उसे मनोहर स्त्री अथवा धनसे क्या प्रयोजन? बलसे उन्मत्त दैत्य आयें — ऐसा विचारकर ही मैंने यह किया है।'

'What use has one who is powerless on earth for a wife or for wealth, however lovely? Let the daityas come, maddened with strength — having considered thus, this I have done.'

Word by word

यः स्यादशक्तो भुवि तस्य कोऽर्थो (yaḥ syādaśakto bhuvi tasya ko'rtho) — what use for one who is powerless on earthदारैर्धनैर्वा सुमनोहरैश्च (dairdhanairvā sumanoharaiśca) — for a wife, or wealth, however lovelyआयान्तु दैत्याश्च बलेन मत्ता (āyāntu daityāśca balena mattā) — let the daityas come, maddened with strengthविचार्यमेवं तु कृतं मयैतत् (vicāryamevaṃ tu kṛtaṃ mayaitat) — having considered thus, this was done by me

५३ शरीरयात्रापि कुतस्त्वशक्तेः कुर्वन्तु यद्यद्विहितं तु तेषाम् । ममापि यद्यत्करणीयमस्ति तत्तत्करिष्यामि न संशयोऽत्र ॥ ५३॥

śarīrayātrāpi kutastvaśakteḥ | kurvantu yadyadvihitaṃ tu teṣām | mamāpi yadyatkaraṇīyamasti | tattatkariṣyāmi na saṃśayo'tra ||

· हिन्दी

'अशक्तके लिये शरीरयात्रा भी कहाँसे सम्भव है? उनके लिये जो विहित हो, वे वही करें; और मुझे भी जो करना है, वह मैं करूँगा — इसमें कोई सन्देह नहीं है।'

'Even the sustaining of one's own body — whence for the powerless? Let them do whatever is ordained for them; and whatever is to be done by me too, that I shall do — there is no doubt in this.'

Word by word

शरीरयात्रापि कुतस्त्वशक्तेः (śarīrayātrāpi kutastvaśakteḥ) — even the sustaining of the body, whence for the powerlessकुर्वन्तु यद्यद्विहितं तु तेषाम् (kurvantu yadyadvihitaṃ tu teṣām) — let them do whatever is ordained for themममापि यद्यत्करणीयमस्ति (mamāpi yadyatkaraṇīyamasti) — and whatever is to be done by me tooतत्तत्करिष्यामि न संशयोऽत्र (tattatkariṣyāmi na saṃśayo'tra) — that I shall do — there is no doubt in this

सनत्कुमार उवाच — Sanatkumāra spoke: सनत्कुमारजी बोले:

५४ एतद्वचस्तद्विधसोऽपि तस्मा- च्छ्रुत्वा हरान्निर्गत एव हृष्टः । प्रागात्ततो गर्जितहुङ्कृतानि कुर्वंस्ततो दैत्यपतेः सकाशम् ॥ ५४॥

etadvacastadvidhaso'pi tasmā | cchrutvā harānnirgata eva hṛṣṭaḥ | prāgāttato garjitahuṅkṛtāni | kurvaṃstato daityapateḥ sakāśam ||

· हिन्दी

सनत्कुमारजी बोले — हरसे यह वचन सुनकर वह विधस भी प्रसन्न होकर वहाँसे निकल पड़ा; तत्पश्चात् गर्जना तथा हुंकार करते हुए वह दैत्यपतिके समीप गया।

Sanatkumāra spoke: Having heard this speech from Hara, that Vidhasa too, rejoicing, went forth from there; then, roaring aloud with thunderous cries, he proceeded to the presence of the lord of the daityas.

Word by word

एतद्वचस्तद्विधसोऽपि तस्माच्छ्रुत्वा (etadvacastadvidhaso'pi tasmācchrutvā) — having heard this speech, that Vidhasa tooहरान्निर्गत एव हृष्टः (harānnirgata eva hṛṣṭaḥ) — went forth from Hara, rejoicingप्रागात्ततो गर्जितहुङ्कृतानि (prāgāttato garjitahuṅkṛtāni) — then proceeded, [uttering] roars and thunderous criesकुर्वंस्ततो दैत्यपतेः सकाशम् (kurvaṃstato daityapateḥ sakāśam) — making [such sounds], to the presence of the lord of daityas

❁ ❁ ❁

इति श्रीशिवमहापुराणे द्वितीयायां रुद्रसंहितायां पञ्चमे युद्धखण्डे युद्धप्रारम्भदूतसंवादवर्णनं नाम पञ्चचत्वारिंशोऽध्यायः॥ ४५॥

Thus ends the forty-fifth chapter, called "The Description of the Envoy's Dialogue at the Start of the Battle," in the Yuddha-khaṇḍa — the fifth section of the second Rudra-saṃhitā, in the glorious Śiva Mahāpurāṇa.

इस प्रकार श्रीशिवमहापुराणके अन्तर्गत द्वितीय रुद्रसंहिताके पञ्चम युद्धखण्डमें युद्धप्रारम्भदूतसंवादवर्णन नामक पैंतालीसवाँ अध्याय पूर्ण हुआ॥ ४५॥