॥ ॐ श्रीसाम्बशिवाय नमः ॥ ॥ ॐ श्रीगणेशाय नमः ॥
श्रीशिवमहापुराण
रुद्रसंहिता — पार्वतीखण्डअथ प्रथमोऽध्यायः
Nārada asks how Satī, having died at her father's sacrifice, was reborn as Pārvatī, daughter of the mountain Himālaya. Brahmā explains: Satī, before giving up her body, resolved to be reborn to Menā, who had been devoted to her; reborn as Menā's daughter, she again won Śiva through Nārada-taught austerity. Turning to Menā's own origin, Brahmā tells how the gods, seeking their own advantage, persuaded the pitṛs to marry their daughter Menā to the mighty mountain Himācala — securing, unknowingly, the future birth-mother of the goddess herself. पितरोंकी कन्या मेनाके साथ हिमालयके विवाहका वर्णन
१ दाक्षायणी सती देवी त्यक्तदेहा पितुर्मखे। कथं गिरिसुता ब्रह्मन् बभूव जगदम्बिका॥
dākṣāyaṇī satī devī tyaktadehā piturmakhe | kathaṃ girisutā brahman babhūva jagadambikā ||
हे ब्रह्मन्! अपने पिताके यज्ञमें शरीर त्यागकर देवी दाक्षायणी सती किस प्रकार पर्वतकी पुत्री जगदम्बा बनीं?
"Devī Dākṣāyaṇī Satī, having relinquished her body at her father's sacrifice, O Brahman, how did she become the mountain's daughter, Jagadambā?"
दाक्षायणी सती देवी (dākṣāyaṇī satī devī) — the goddess Dākṣāyaṇī Satīत्यक्तदेहा (tyaktadehā) — having relinquished her bodyपितुः मखे (pituḥ makhe) — at her father's sacrificeकथं गिरिसुता (kathaṃ girisutā) — how, the mountain's daughterब्रह्मन् (brahman) — O Brahmanबभूव जगदम्बिका (babhūva jagadambikā) — became Jagadambā
२ कथं कृत्वा तपोऽत्युग्रं पतिमाप शिवं च सा। एतन्मे पृच्छते सम्यक् कथय त्वं विशेषतः॥
kathaṃ kṛtvā tapo'tyugraṃ patimāpa śivaṃ ca sā | etanme pṛcchate samyak kathaya tvaṃ viśeṣataḥ ||
किस प्रकार अत्यन्त उग्र तपस्या करके उन्होंने शिवजीको पतिरूपमें प्राप्त किया? यह मैं आपसे पूछता हूँ, आप मुझे विशेषरूपसे बताइये।
"How, having performed extremely severe austerity, did she obtain Śiva as her husband? This I ask of you — please tell me in detail, specifically."
कथं कृत्वा तपः अत्युग्रं (kathaṃ kṛtvā tapaḥ atyugraṃ) — how, having performed extremely severe austerityपतिम् आप शिवं च सा (patim āpa śivaṃ ca sā) — did she obtain Śiva as husbandएतत् मे पृच्छते (etat me pṛcchate) — this, to me who asksसम्यक् कथय त्वं विशेषतः (samyak kathaya tvaṃ viśeṣataḥ) — tell me fully, specifically
३ शृणु त्वं मुनिशार्दूल शिवाचरितमुत्तमम्। पावनं परमं दिव्यं सर्वपापहरं शुभम्॥
śṛṇu tvaṃ muniśārdūla śivācaritamuttamam | pāvanaṃ paramaṃ divyaṃ sarvapāpaharaṃ śubham ||
हे मुनिशार्दूल! शिवाके परम पावन, दिव्य, सभी पापोंको दूर करनेवाले तथा कल्याणकारी उत्तम चरित्रको सुनिये।
Listen, O tiger among sages, to the excellent story of Śivā — sacred, supreme, divine, remover of every sin, auspicious.
शृणु त्वं मुनिशार्दूल (śṛṇu tvaṃ muniśārdūla) — listen, O tiger among sagesशिवाचरितम् उत्तमम् (śivācaritam uttamam) — the excellent story of Śivāपावनं परमं दिव्यं (pāvanaṃ paramaṃ divyaṃ) — sacred, supreme, divineसर्वपापहरं शुभम् (sarvapāpaharaṃ śubham) — remover of every sin, auspicious
४ यदा दाक्षायणी देवी हरेण सहिता मुदा। हिमाचले सुचिक्रीडे लीलया परमेश्वरी॥
yadā dākṣāyaṇī devī hareṇa sahitā mudā | himācale sucikrīḍe līlayā parameśvarī ||
जब देवी दाक्षायणी हरके साथ प्रसन्नतापूर्वक हिमालयपर लीलापूर्वक क्रीड़ा करती थीं, वह परमेश्वरी —
When Devī Dākṣāyaṇī, together with Hara, joyfully sported at will upon the Himālaya, that supreme goddess —
यदा दाक्षायणी देवी (yadā dākṣāyaṇī devī) — when the goddess Dākṣāyaṇīहरेण सहिता मुदा (hareṇa sahitā mudā) — together with Hara, joyfullyहिमाचले सुचिक्रीडे (himācale sucikrīḍe) — sported upon the Himālayaलीलया परमेश्वरी (līlayā parameśvarī) — at will, that supreme goddess
५ मत्सुतेयमिति ज्ञात्वा सिषेवे मातृवर्चसा। हिमाचलप्रिया मेना सर्वर्द्धिभिरनिर्भरा॥
matsuteyamiti jñātvā siṣeve mātṛvarcasā | himācalapriyā menā sarvarddhibhiranirbharā ||
— उसे 'यह मेरी पुत्री है' ऐसा जानकर हिमाचलकी प्रिया मेना, जो सभी ऋद्धियोंसे परिपूर्ण थीं, मातृवत्सलतासे उनकी सेवा करती थीं।
— knowing 'this one is my daughter,' Menā, dear to Himācala, endowed with every prosperity, served her with maternal affection.
मत्सुता इयम् इति ज्ञात्वा (matsutā iyam iti jñātvā) — knowing "this one is my daughter"सिषेवे मातृवर्चसा (siṣeve mātṛvarcasā) — served her with maternal affectionहिमाचलप्रिया मेना (himācalapriyā menā) — Menā, dear to Himācalaसर्वर्द्धिभिः अनिर्भरा (sarvarddhibhiḥ anirbharā) — endowed with every prosperity
६ यदा दाक्षायणी रुष्टा नादृता स्वतनुं जहौ। पित्रा दक्षेण तद्यज्ञे सुता परमेश्वरी॥
yadā dākṣāyaṇī ruṣṭā nādṛtā svatanuṃ jahau | pitrā dakṣeṇa tadyajñe sutā parameśvarī ||
जब दाक्षायणी देवीने पिता दक्षके द्वारा अनादृत होकर रुष्ट हो उस यज्ञमें अपने शरीरको त्याग दिया —
When Dākṣāyaṇī, that supreme goddess, angered and unhonoured by her father Dakṣa, gave up her own body at that sacrifice —
यदा दाक्षायणी रुष्टा (yadā dākṣāyaṇī ruṣṭā) — when Dākṣāyaṇī, angeredन आदृता स्वतनुं जहौ (na ādṛtā svatanuṃ jahau) — unhonoured, gave up her own bodyपित्रा दक्षेण तद्यज्ञे (pitrā dakṣeṇa tadyajñe) — by her father Dakṣa, at that sacrificeसुता परमेश्वरी (sutā parameśvarī) — the daughter, that supreme goddess
७ तदैव मेनका तां सा हिमाचलप्रिया मुने। शिवलोकस्थितां देवीमारिराधयिषुस्तदा॥
tadaiva menakā tāṃ sā himācalapriyā mune | śivalokasthitāṃ devīmārirādhayiṣustadā ||
हे मुने! उसी समय हिमाचलकी प्रिया मेना, शिवलोकमें स्थित उस देवीकी आराधना करना चाह रही थीं।
— at that very moment, O sage, Menā, dear to Himācala, wished to worship that goddess, dwelling in Śiva's realm.
तदा एव मेनका तां सा (tadā eva menakā tāṃ sā) — at that very moment, that Menāहिमाचलप्रिया मुने (himācalapriyā mune) — dear to Himācala, O sageशिवलोकस्थितां देवीम् (śivalokasthitāṃ devīm) — the goddess dwelling in Śiva's realmआराधयिषुः तदा (ārādhayiṣuḥ tadā) — wished to worship then
८ तस्यामहं सुता स्यामित्यवधार्य सती हृदा। त्यक्तदेहा मनो दध्रे भवितुं हिमवत्सुता॥
tasyāmahaṃ sutā syāmityavadhārya satī hṛdā | tyaktadehā mano dadhre bhavituṃ himavatsutā ||
'मैं उन्हींकी पुत्री बनूँ' — ऐसा हृदयमें निश्चय करके शरीरका त्याग करनेवाली सतीने हिमवान्की पुत्री बननेका मनमें संकल्प किया।
'I shall be born as her daughter' — resolving thus in her heart, Satī, having given up her body, set her mind on becoming the daughter of Himavat.
तस्याम् अहं सुता स्याम् (tasyām ahaṃ sutā syām) — "I shall be her daughter"इति अवधार्य सती हृदा (iti avadhārya satī hṛdā) — thus resolving, Satī, in her heartत्यक्तदेहा मनः दध्रे (tyaktadehā manaḥ dadhre) — having given up her body, set her mindभवितुं हिमवत्सुता (bhavituṃ himavatsutā) — to become Himavat's daughter
९ समयं प्राप्य सा देवी सर्वदेवस्तुता पुनः। सती त्यक्ततनुः प्रीत्या मेनकातनयाभवत्॥
samayaṃ prāpya sā devī sarvadevastutā punaḥ | satī tyaktatanuḥ prītyā menakātanayābhavat ||
समय पानेपर सभी देवताओंसे स्तुत वे देवी शरीरका त्याग करके प्रेमपूर्वक पुनः मेनकाकी पुत्री बनीं।
In time, that goddess, praised by all the gods, having again given up her body, became with love the daughter of Menakā.
समयं प्राप्य सा देवी (samayaṃ prāpya sā devī) — in time, that goddessसर्वदेवस्तुता पुनः (sarvadevastutā punaḥ) — again praised by all the godsसती त्यक्ततनुः प्रीत्या (satī tyaktatanuḥ prītyā) — Satī, her body given up, with loveमेनकातनया अभवत् (menakātanayā abhavat) — became Menakā's daughter
१० नाम्ना सा पार्वती देवी तपः कृत्वा सुदुस्सहम्। नारदस्योपदेशाद्वै पतिं प्राप शिवं पुनः॥
nāmnā sā pārvatī devī tapaḥ kṛtvā sudussaham | nāradasyopadeśādvai patiṃ prāpa śivaṃ punaḥ ||
उस नामसे वे देवी पार्वती हुईं; अत्यन्त दुस्सह तपस्या करके नारदके उपदेशसे उन्होंने पुनः शिवजीको पतिरूपमें प्राप्त किया।
By that name she became the goddess Pārvatī; having performed a most unbearable austerity, by Nārada's instruction, she again obtained Śiva as her husband.
नाम्ना सा पार्वती देवी (nāmnā sā pārvatī devī) — by that name, that goddess Pārvatīतपः कृत्वा सुदुस्सहम् (tapaḥ kṛtvā sudussaham) — having performed a most unbearable austerityनारदस्य उपदेशात् वै (nāradasya upadeśāt vai) — by Nārada's instruction, indeedपतिं प्राप शिवं पुनः (patiṃ prāpa śivaṃ punaḥ) — obtained Śiva as husband again
११ ब्रह्मन् विधे महाप्राज्ञ वद मे वदतां वर। मेनकायाः समुत्पत्तिं विवाहचरितं तथा॥
brahman vidhe mahāprājña vada me vadatāṃ vara | menakāyāḥ samutpattiṃ vivāhacaritaṃ tathā ||
हे ब्रह्मन्! हे विधे! हे महाप्राज्ञ! हे वक्ताओंमें श्रेष्ठ! मुझसे मेनकाकी उत्पत्ति तथा उनके विवाहका वर्णन कीजिये।
"O Brahman, O Vidhi, greatly wise, best of speakers, tell me of Menakā's origin, and likewise of her marriage."
ब्रह्मन् विधे महाप्राज्ञ (brahman vidhe mahāprājña) — O Brahman, O Vidhi, greatly wiseवद मे वदतां वर (vada me vadatāṃ vara) — tell me, O best of speakersमेनकायाः समुत्पत्तिं (menakāyāḥ samutpattiṃ) — Menakā's originविवाहचरितं तथा (vivāhacaritaṃ tathā) — and likewise her marriage-story
१२ धन्या हि मेनका देवी यस्यां जाता सुता सती। अतो मान्या च धन्या च सर्वेषां सा पतिव्रता॥
dhanyā hi menakā devī yasyāṃ jātā sutā satī | ato mānyā ca dhanyā ca sarveṣāṃ sā pativratā ||
जिनसे भगवती सतीने पुत्रीके रूपमें जन्म लिया, वे देवी मेना धन्य हैं; इसीलिये वे पतिव्रता सबकी मान्य और धन्य हैं।
Blessed indeed is the goddess Menakā, in whom Satī was born as a daughter; therefore she, the devoted wife, is honoured and blessed by all.
धन्या हि मेनका देवी (dhanyā hi menakā devī) — blessed indeed is the goddess Menakāयस्यां जाता सुता सती (yasyāṃ jātā sutā satī) — in whom Satī was born as a daughterअतः मान्या च धन्या च (ataḥ mānyā ca dhanyā ca) — therefore honoured and blessedसर्वेषां सा पतिव्रता (sarveṣāṃ sā pativratā) — by all, she, the devoted wife
१३ शृणु त्वं नारद मुने पार्वतीमातुरुद्भवम्। विवाहं चरितं चैव पावनं भक्तिवर्धनम्॥
śṛṇu tvaṃ nārada mune pārvatīmāturudbhavam | vivāhaṃ caritaṃ caiva pāvanaṃ bhaktivardhanam ||
हे नारद! हे मुने! आप पार्वतीकी माताके उद्भव, विवाह तथा पावन भक्तिवर्धक चरित्रको सुनिये।
Listen, O Nārada, O sage, to the origin of Pārvatī's mother, and her marriage and story too, sacred, increaser of devotion.
शृणु त्वं नारद मुने (śṛṇu tvaṃ nārada mune) — listen, O Nārada, O sageपार्वतीमातुरुद्भवम् (pārvatīmāturudbhavam) — the origin of Pārvatī's motherविवाहं चरितं च एव (vivāhaṃ caritaṃ ca eva) — her marriage and her story tooपावनं भक्तिवर्धनम् (pāvanaṃ bhaktivardhanam) — sacred, increaser of devotion
१४ अस्त्युत्तरस्यां दिशि वै गिरीशो हिमवान्महान्। पर्वतो हि मुनिश्रेष्ठ महातेजाः समृद्धिभाक्॥
astyuttarasyāṃ diśi vai girīśo himavānmahān | parvato hi muniśreṣṭha mahātejāḥ samṛddhibhāk ||
उत्तर दिशामें पर्वतोंका राजा हिमवान् नामक महान् पर्वत है, हे मुनिश्रेष्ठ! जो महातेजस्वी और समृद्धिशाली है।
In the northern direction there is the great lord of mountains, Himavat — a mountain, O best of sages, of great splendour, abounding in prosperity.
अस्ति उत्तरस्यां दिशि वै (asti uttarasyāṃ diśi vai) — in the northern direction there isगिरीशः हिमवान् महान् (girīśaḥ himavān mahān) — the great lord of mountains, Himavatपर्वतः हि मुनिश्रेष्ठ (parvataḥ hi muniśreṣṭha) — a mountain, O best of sagesमहातेजाः समृद्धिभाक् (mahātejāḥ samṛddhibhāk) — of great splendour, abounding in prosperity
१५ द्वैरूप्यं तस्य विख्यातं जङ्गमस्थिरभेदतः। वर्णयामि समासेन तस्य सूक्ष्मस्वरूपकम्॥
dvairūpyaṃ tasya vikhyātaṃ jaṅgamasthirabhedataḥ | varṇayāmi samāsena tasya sūkṣmasvarūpakam ||
जंगम तथा स्थिर भेदसे उसका द्वैरूप्य प्रसिद्ध है; मैं उसके सूक्ष्म स्वरूपका संक्षेपमें वर्णन कर रहा हूँ।
His twofold nature is renowned, as moving and as fixed; I shall describe in brief his subtle form.
द्वैरूप्यं तस्य विख्यातं (dvairūpyaṃ tasya vikhyātaṃ) — his twofold nature is renownedजङ्गमस्थिरभेदतः (jaṅgamasthirabhedataḥ) — by the distinction of moving and fixedवर्णयामि समासेन (varṇayāmi samāsena) — I shall describe in briefतस्य सूक्ष्मस्वरूपकम् (tasya sūkṣmasvarūpakam) — his subtle form
१६ पूर्वापरौ तोयनिधी सुविगाह्य स्थितो हि यः। नानारत्नाकरो रम्यो मानदण्ड इव क्षितेः॥
pūrvāparau toyanidhī suvigāhya sthito hi yaḥ | nānāratnākaro ramyo mānadaṇḍa iva kṣiteḥ ||
जो पूर्व तथा पश्चिम समुद्रके भीतर भलीभाँति प्रवेश करके स्थित है, वह अनेक रत्नोंकी रमणीय खान पृथ्वीके मानदण्डकी भाँति है।
Extending deep into both the eastern and western oceans, he stands, delightful, a mine of manifold jewels, like the measuring-rod of the earth.
पूर्वापरौ तोयनिधी (pūrvāparau toyanidhī) — the eastern and western oceansसुविगाह्य स्थितः हि यः (suvigāhya sthitaḥ hi yaḥ) — who stands, having deeply enteredनानारत्नाकरः रम्यः (nānāratnākaraḥ ramyaḥ) — a delightful mine of manifold jewelsमानदण्डः इव क्षितेः (mānadaṇḍaḥ iva kṣiteḥ) — like the measuring-rod of the earth
१७ नानावृक्षसमाकीर्णो नानाशृङ्गसुचित्रितः। सिंहव्याघ्रादिपशुभिः सेवितः सुखिभिः सदा॥
nānāvṛkṣasamākīrṇo nānāśṛṅgasucitritaḥ | siṃhavyāghrādipaśubhiḥ sevitaḥ sukhibhiḥ sadā ||
वह नाना प्रकारके वृक्षोंसे व्याप्त, अनेक शिखरोंसे विचित्र शोभासे सम्पन्न तथा सुखी सिंह, व्याघ्र आदि पशुओंसे सदा सेवित है।
Filled with manifold trees, richly adorned with manifold peaks, ever frequented by contented lions, tigers, and other beasts.
नानावृक्षसमाकीर्णः (nānāvṛkṣasamākīrṇaḥ) — filled with manifold treesनानाशृङ्गसुचित्रितः (nānāśṛṅgasucitritaḥ) — richly adorned with manifold peaksसिंहव्याघ्रादिपशुभिः (siṃhavyāghrādipaśubhiḥ) — by lions, tigers, and other beastsसेवितः सुखिभिः सदा (sevitaḥ sukhibhiḥ sadā) — ever frequented by the contented
१८ तुषारनिधिरत्युग्रो नानाश्चर्यविचित्रितः। देवर्षिसिद्धमुनिभिः संश्रितः शिवसंप्रियः॥
tuṣāranidhiratyugro nānāścaryavicitritaḥ | devarṣisiddhamunibhiḥ saṃśritaḥ śivasaṃpriyaḥ ||
वह हिमका भण्डार, अत्यन्त उग्र, अनेक आश्चर्योंसे विचित्र, देवर्षियों, सिद्धों तथा मुनियोंसे आश्रित तथा शिवका अत्यन्त प्रिय है।
A storehouse of snow, exceedingly fierce, variegated with manifold wonders, resorted to by divine sages, siddhas, and munis, and most dear to Śiva.
तुषारनिधिः अत्युग्रः (tuṣāranidhiḥ atyugraḥ) — a storehouse of snow, exceedingly fierceनानाश्चर्यविचित्रितः (nānāścaryavicitritaḥ) — variegated with manifold wondersदेवर्षिसिद्धमुनिभिः संश्रितः (devarṣisiddhamunibhiḥ saṃśritaḥ) — resorted to by divine sages, siddhas, and munisशिवसंप्रियः (śivasaṃpriyaḥ) — most dear to Śiva
१९ तपःस्थानोऽतिपूतात्मा पावनश्च महात्मनाम्। तपस्सिद्धिप्रदोऽत्यन्तं नानाधात्वाकरः शुभः॥
tapaḥsthāno'tipūtātmā pāvanaśca mahātmanām | tapassiddhiprado'tyantaṃ nānādhātvākaraḥ śubhaḥ ||
वह तपका स्थान है, अत्यन्त पवित्रात्मा है, महात्माओंको भी पवित्र करनेवाला है, तपसिद्धिका अत्यन्त प्रदाता, अनेक धातुओंकी खान तथा शुभ है।
A place of austerity, its very soul most pure, purifier of the great souls too; an exceeding bestower of the accomplishment of austerity, a mine of manifold minerals, auspicious.
तपःस्थानः अतिपूतात्मा (tapaḥsthānaḥ atipūtātmā) — a place of austerity, its soul most pureपावनः च महात्मनाम् (pāvanaḥ ca mahātmanām) — purifier of the great souls tooतपस्सिद्धिप्रदः अत्यन्तं (tapassiddhipradaḥ atyantaṃ) — an exceeding bestower of the accomplishment of austerityनानाधात्वाकरः शुभः (nānādhātvākaraḥ śubhaḥ) — a mine of manifold minerals, auspicious
२० स एव दिव्यरूपो हि रम्यः सर्वाङ्गसुन्दरः। विष्णवंशोऽविकृतः शैलराजराजः सतां प्रियः॥
sa eva divyarūpo hi ramyaḥ sarvāṅgasundaraḥ | viṣṇavaṃśo'vikṛtaḥ śailarājarājaḥ satāṃ priyaḥ ||
वह दिव्यरूपवाला, रमणीय, सर्वांगसुन्दर, विष्णुका अविकृत अंश तथा शैलराजोंका भी राजा है और सज्जनोंको प्रिय है।
That very mountain is of divine form, delightful, beautiful in every limb, an unaltered portion of Viṣṇu, the king of the kings of mountains, dear to the virtuous.
सः एव दिव्यरूपः हि (saḥ eva divyarūpaḥ hi) — that very one is of divine formरम्यः सर्वाङ्गसुन्दरः (ramyaḥ sarvāṅgasundaraḥ) — delightful, beautiful in every limbविष्णवंशः अविकृतः (viṣṇavaṃśaḥ avikṛtaḥ) — an unaltered portion of Viṣṇuशैलराजराजः सतां प्रियः (śailarājarājaḥ satāṃ priyaḥ) — king of the kings of mountains, dear to the virtuous
२१ कुलस्थित्यै च स गिरिर्धर्मवर्धनहेतवे। स्वविवाहं कर्तुमैच्छत्पितृदेवहितेच्छया॥
kulasthityai ca sa girirdharmavardhanahetave | svavivāhaṃ kartumaicchatpitṛdevahitecchayā ||
अपने कुलकी स्थितिके लिये तथा धर्मकी वृद्धिके लिये उस पर्वतने देवताओं तथा पितरोंके हितकी इच्छासे अपना विवाह करनेकी इच्छा की।
For the continuance of his lineage, and for the increase of dharma, that mountain desired to arrange his own marriage, out of a wish for the welfare of the gods and the pitṛs.
कुलस्थित्यै च सः गिरिः (kulasthityai ca saḥ giriḥ) — for the continuance of his lineage, that mountainधर्मवर्धनहेतवे (dharmavardhanahetave) — for the increase of dharmaस्वविवाहं कर्तुम् ऐच्छत् (svavivāhaṃ kartum aicchat) — desired to arrange his own marriageपितृदेवहितेच्छया (pitṛdevahitecchayā) — out of a wish for the welfare of the pitṛs and gods
२२ तस्मिन्नवसरे देवाः स्वार्थमाचिन्त्य कृत्स्नशः। ऊचुः पितॄन्समागत्य दिव्यान्प्रीत्या मुनीश्वर॥
tasminnavasare devāḥ svārthamācintya kṛtsnaśaḥ | ūcuḥ pitṝnsamāgatya divyānprītyā munīśvara ||
उस अवसरपर, हे मुनीश्वर! देवताओंने अपने स्वार्थका पूर्ण विचार करके दिव्य पितरोंके पास आकर प्रसन्नतापूर्वक कहा —
At that time, O lord of sages, the gods, having considered their own interest fully, came to the divine pitṛs and, with love, spoke to them —
तस्मिन् अवसरे देवाः (tasmin avasare devāḥ) — at that time, the godsस्वार्थम् आचिन्त्य कृत्स्नशः (svārtham ācintya kṛtsnaśaḥ) — having considered their own interest fullyऊचुः पितॄन् समागत्य (ūcuḥ pitṝn samāgatya) — spoke, having come to the pitṛsदिव्यान् प्रीत्या मुनीश्वर (divyān prītyā munīśvara) — to the divine ones, with love, O lord of sages
२३ सर्वे शृणुत नो वाक्यं पितरः प्रीतमानसाः। कर्तव्यं तत्तथैवाशु देवकार्येप्सवो यदि॥
sarve śṛṇuta no vākyaṃ pitaraḥ prītamānasāḥ | kartavyaṃ tattathaivāśu devakāryepsavo yadi ||
हे पितरो! आप सभी प्रसन्नचित्त होकर हमारी बात सुनें और यदि आपलोगोंको देवताओंका कार्य करना अभीष्ट हो, तो शीघ्र वैसा ही करें।
"Listen, all of you, O pitṛs, with contented minds, to our word; and if you desire to accomplish the gods' purpose, act accordingly at once."
सर्वे शृणुत नः वाक्यं (sarve śṛṇuta naḥ vākyaṃ) — listen, all of you, to our wordपितरः प्रीतमानसाः (pitaraḥ prītamānasāḥ) — O pitṛs, with contented mindsकर्तव्यं तत् तथा एव आशु (kartavyaṃ tat tathā eva āśu) — that should be done thus, at onceदेवकार्येप्सवः यदि (devakāryepsavaḥ yadi) — if you desire the gods' purpose
२४ मेना नाम सुता या वो ज्येष्ठा मङ्गलरूपिणी। तां विवाह्य च सुप्रीत्या हिमाख्येन महीभृता॥
menā nāma sutā yā vo jyeṣṭhā maṅgalarūpiṇī | tāṃ vivāhya ca suprītyā himākhyena mahībhṛtā ||
आपलोगोंकी ज्येष्ठ पुत्री मेना नामक जो मंगलरूपिणी है, उसका विवाह अत्यन्त प्रसन्नतापूर्वक हिमालय नामक पर्वतसे कर दीजिये।
"Menā by name, your eldest daughter, of auspicious form — her, with great pleasure, wed to the mountain-lord named Himā."
मेना नाम सुता या वः (menā nāma sutā yā vaḥ) — [she] named Menā, who is your daughterज्येष्ठा मङ्गलरूपिणी (jyeṣṭhā maṅgalarūpiṇī) — the eldest, of auspicious formतां विवाह्य च सुप्रीत्या (tāṃ vivāhya ca suprītyā) — wed her, with great pleasureहिमाख्येन महीभृता (himākhyena mahībhṛtā) — to the mountain-lord named Himā
२५ एवं सर्वमहालाभः सर्वेषां च भविष्यति। युष्माकममराणां च दुःखहानिः पदे पदे॥
evaṃ sarvamahālābhaḥ sarveṣāṃ ca bhaviṣyati | yuṣmākamamarāṇāṃ ca duḥkhahāniḥ pade pade ||
ऐसा करनेपर सभी लोगोंका महान् लाभ होगा और आपलोगोंके तथा देवताओंके दुःखोंका निवारण भी पग-पगपर होता रहेगा।
"Thus there will be great benefit for all; and for you, the immortals, the removal of sorrow at every step."
एवं सर्वमहालाभः (evaṃ sarvamahālābhaḥ) — thus great benefit for allसर्वेषां च भविष्यति (sarveṣāṃ ca bhaviṣyati) — will be for everyoneयुष्माकम् अमराणां च (yuṣmākam amarāṇāṃ ca) — and for you, the immortalsदुःखहानिः पदे पदे (duḥkhahāniḥ pade pade) — removal of sorrow at every step
२६ इत्याकर्ण्यामरवचः पितरस्ते विमृश्य च। स्मृत्वा शापं सुतानां च प्रोचुरोमिति तद्वचः॥
ityākarṇyāmaravacaḥ pitaraste vimṛśya ca | smṛtvā śāpaṃ sutānāṃ ca procuromiti tadvacaḥ ||
देवताओंकी यह बात सुनकर पितरोंने आपसमें विचार करके तथा कन्याओंके शापका स्मरण करके 'ॐ' कहकर इस बातको स्वीकार कर लिया।
Hearing this speech of the immortals, the pitṛs, having pondered, and remembering the curse of their daughters, said 'so be it' — that reply.
इति आकर्ण्य अमरवचः (iti ākarṇya amaravacaḥ) — hearing this speech of the immortalsपितरः ते विमृश्य च (pitaraḥ te vimṛśya ca) — the pitṛs, having ponderedस्मृत्वा शापं सुतानां च (smṛtvā śāpaṃ sutānāṃ ca) — and remembering the curse of their daughtersप्रोचुः ॐ इति तद्वचः (procuḥ oṃ iti tadvacaḥ) — said "so be it," that reply
२७ ददुर्मेनां सुविधिना हिमागाय निजात्मजाम्। समुत्सवो महानासीत्तद्विवाहे सुमङ्गले॥
dadurmenāṃ suvidhinā himāgāya nijātmajām | samutsavo mahānāsīttadvivāhe sumaṅgale ||
उन्होंने अपनी कन्या मेनाका विवाह विधिपूर्वक हिमालयके साथ कर दिया; उस मंगलमय विवाहमें महान् उत्सव हुआ।
They gave Menā, with due rite, to Himāga, their own daughter; there was a great festival at that most auspicious marriage.
ददुः मेनां सुविधिना (daduḥ menāṃ suvidhinā) — they gave Menā, with due riteहिमागाय निजात्मजाम् (himāgāya nijātmajām) — to Himāga, their own daughterसमुत्सवः महान् आसीत् (samutsavaḥ mahān āsīt) — there was a great festivalतद्विवाहे सुमङ्गले (tadvivāhe sumaṅgale) — at that most auspicious marriage
२८ हर्यादयोऽपि ते देवा मुनयश्चापरेऽखिलाः। आजग्मुस्तत्र संस्मृत्य वामदेवं भवं धिया॥
haryādayo'pi te devā munayaścāpare'khilāḥ | ājagmustatra saṃsmṛtya vāmadevaṃ bhavaṃ dhiyā ||
वामदेव शंकरका मनसे स्मरण करके विष्णु आदि देवता तथा समस्त अन्य मुनिगण भी उस विवाहमें आये।
Hari and the other gods, and all the other sages besides, remembering Vāmadeva, Bhava, in their minds, came there.
हर्यादयः अपि ते देवाः (haryādayaḥ api te devāḥ) — Hari and the other gods tooमुनयः च अपरे अखिलाः (munayaḥ ca apare akhilāḥ) — and all the other sagesआजग्मुः तत्र (ājagmuḥ tatra) — came thereसंस्मृत्य वामदेवं भवं धिया (saṃsmṛtya vāmadevaṃ bhavaṃ dhiyā) — remembering Vāmadeva, Bhava, in their minds
२९ उत्सवं कारयामासुर्दत्त्वा दानान्यनेकशः। सुप्रशस्य पितृन्दिव्यान्प्रशशंसुर्हिमाचलम्॥
utsavaṃ kārayāmāsurdattvā dānānyanekaśaḥ | supraśasya pitṛndivyānpraśaśaṃsurhimācalam ||
उन्होंने अनेक प्रकारके दान देकर उत्सव करवाया, तदनन्तर दिव्य पितरोंकी भलीभाँति प्रशंसा करके हिमालयकी भी प्रशंसा की।
They caused the festival to be held, giving gifts of many kinds; then, having duly praised the divine pitṛs, they praised Himācala.
उत्सवं कारयामासुः (utsavaṃ kārayāmāsuḥ) — they caused the festival to be heldदत्त्वा दानानि अनेकशः (dattvā dānāni anekaśaḥ) — giving gifts of many kindsसुप्रशस्य पितॄन् दिव्यान् (supraśasya pitṝn divyān) — having duly praised the divine pitṛsप्रशशंसुः हिमाचलम् (praśaśaṃsuḥ himācalam) — they praised Himācala
३० महामोदान्विता देवास्ते सर्वे समुनीश्वराः। संजग्मुः स्वस्वधामानि संस्मरन्तः शिवाशिवौ॥
mahāmodānvitā devāste sarve samunīśvarāḥ | saṃjagmuḥ svasvadhāmāni saṃsmarantaḥ śivāśivau ||
इसके बाद परम आनन्दसे युक्त वे सभी देवता तथा मुनीश्वर शिवा और शिवका स्मरण करते हुए अपने-अपने निवासस्थानको चले गये।
Then all those gods, filled with great delight, together with the great sages, remembering Śivā and Śiva, went each to his own abode.
महामोदान्विताः देवाः (mahāmodānvitāḥ devāḥ) — the gods, filled with great delightते सर्वे समुनीश्वराः (te sarve samunīśvarāḥ) — all of them, together with the great sagesसंजग्मुः स्वस्वधामानि (saṃjagmuḥ svasvadhāmāni) — went each to his own abodeसंस्मरन्तः शिवाशिवौ (saṃsmarantaḥ śivāśivau) — remembering Śivā and Śiva
३१ यौतुकं बहु सम्प्राप्य सुविवाह्य प्रियां च ताम्। आजगाम स्वभवनं मुदमाप गिरीश्वरः॥
yautukaṃ bahu samprāpya suvivāhya priyāṃ ca tām | ājagāma svabhavanaṃ mudamāpa girīśvaraḥ ||
बहुत-सा उपहार प्राप्तकर तथा उस प्रिया मेनाके साथ भलीभाँति विवाह करके पर्वतराज हिमालय अपने घर आये और परम प्रसन्न हुए।
Having received much dowry, and having duly wed his beloved, the lord of mountains came to his own home, and attained great joy.
यौतुकं बहु सम्प्राप्य (yautukaṃ bahu samprāpya) — having received much dowryसुविवाह्य प्रियां च ताम् (suvivāhya priyāṃ ca tām) — and having duly wed his belovedआजगाम स्वभवनं (ājagāma svabhavanaṃ) — came to his own homeमुदम् आप गिरीश्वरः (mudam āpa girīśvaraḥ) — the lord of mountains attained joy
३२ मेनया हि हिमागस्य सुविवाहो मुनीश्वर। प्रोक्तो मे सुखदः प्रीत्या किं भूयः श्रोतुमिच्छसि॥
menayā hi himāgasya suvivāho munīśvara | prokto me sukhadaḥ prītyā kiṃ bhūyaḥ śrotumicchasi ||
हे मुनीश्वर! मैंने मेनाके साथ हिमालयके सुखद विवाहका वर्णन कर दिया। अब आप प्रेमपूर्वक और क्या सुनना चाहते हैं?
O lord of sages, thus have I told of the delightful marriage of Himāga with Menā. What more do you wish to hear, with love?
मेनया हि हिमागस्य (menayā hi himāgasya) — of Himāga with Menāसुविवाहः मुनीश्वर (suvivāhaḥ munīśvara) — the delightful marriage, O lord of sagesप्रोक्तः मे सुखदः प्रीत्या (proktaḥ me sukhadaḥ prītyā) — told by me, delightful, with loveकिं भूयः श्रोतुम् इच्छसि (kiṃ bhūyaḥ śrotum icchasi) — what more do you wish to hear
इति श्रीशिवमहापुराणे द्वितीयायां रुद्रसंहितायां तृतीये पार्वतीखण्डे हिमाचलविवाहवर्णनं नाम प्रथमोऽध्यायः॥ १॥
Thus ends the first chapter, called "The Marriage of Himācala," in the Pārvatī-khaṇḍa of the second Rudra-saṃhitā, in the glorious Śiva Mahāpurāṇa.
इस प्रकार श्रीशिवमहापुराणके अन्तर्गत द्वितीय रुद्रसंहिताके तृतीय पार्वतीखण्डमें हिमाचलविवाह-वर्णन नामक पहला अध्याय पूर्ण हुआ॥ १॥